Uskavi - Hammarby, Bergslagsleden etapp 5

Etappen tar dig med på kyrkstigar som bergsmän och bönder använde förr. Vid Södra Brunnsjön finns några mystiska ruiner att upptäcka och den fina stranden lockar till bad. Här finns en tillgänglighetsanpassad rastplats med toalett, vindskydd och eldstad. Vandringen bjuder också på 10 000 år gamla klapperstensvallar och resterna av en grävd kanal mitt i skogen. I södra änden av etappen hittar du Hyttfallet som har haft stor betydelse för utvecklingen av järnhanteringen i hela Nora bergslag. Cirka 10 km från Uskavi ligger vår rastplats vid St. Gålsjön, eller Storsjön som den också benämns, med vindskydd, eldstad och toalett.

USKAVI

Etappen startar med en vandring uppför. Efter en kilometer passerar leden en elcentral som gav ström till gruvanordningarna i Hällagruvan. Hällagruvan, som ligger alldeles i närheten, var i drift från år 1910 till år 1959, då den vattenfylldes och schaktet gjöts igen.Från Hällagruvan, som ligger cirka 2 km söder om Uskavi, och fram till Södra Brunnsjön, följer leden gamla kyrkstigar. Kyrkstigarna har slitits av bönder och bergsmän som var på väg till kyrkan i Lindesberg. Innan leden byggdes var stigarna till största delen igenväxta, eftersom de under 1900-talet ersatts av ett modernt vägnät.

Siggebohyttans bergsmansgård är en av de mest storslagna bergsmansgårdarna från bergslagens storhetstid. Mangårdsbyggnaden började byggas runt år 1790 och har 14 rum och tre kök. Den ligger ca. 2,5 km söder om Uskavi efter bilvägen. Väl värt ett besök om du har tid över när du är i Uskavi.

MYSTISKA RUINER

Strax före Södra Brunnsjön passerar leden ruinerna av två byggnader. Den första byggnaden antas vara någon form av förrådsbyggnad, som troligen tillhörande den kopparhytta som fanns 200 meter norr om landsvägen. Kanske förvarades den värdefulla kopparn bakom dessa kraftiga stenväggar. Den andra byggnaden är resterna av en källare.

Ovanpå källaren finns resterna av ett hus, som troligen fungerade som raststuga för kyrkvandrarna. Vid Södra Brunnsjön finns en tillgänglighetsanpassad rastplats med toalett, vindskydd och eldstad. Här är det även bra badmöjligheter. Leden följer sedan Södra Brunnsjöns östra strand på en naturlig randmorän som bildats av inlandsisen.

Leden lämnar sedan spåren av järnhanteringen och fortsätter söderut in i ett mer vildmarksartat parti. Här finns rester av gammelskog med riktigt grova tallar som är mer än 300 år gamla. Leden passerar flera stora mossar, bland annat Stora Aborrtjärnsmossen och Flymossen. Mellan de stora myrarna ligger den lilla Aborrtjärnen likt en svart pärla.

MÄRKLIGA TALLAR

Mellan Aborrtjärn och Storsjön, på en cirka 2 km lång sträcka, går leden genom ett glest bestånd av gammal tall, som växer på mycket mager mark. Tallarna är inte mer än 12-15 meter höga.Intill leden finns flera exemplar av den centraleuropiska arten bergtall, som har ett delvis krypande växtsätt. I många bergslagsskogar finns det enstaka tallar av just denna art.

Orsaken till det är att skogsodling genom sådd förekom på bruksskogarna redan för 100 år sedan då tallfröet ofta var importerat från Tyskland. Fröna från den växande bergtallen hade då av misstag kommit med bland fröna från den vanliga tallen.

Det faktum att bergtall förekommer så rikligt vid Storsjön kan också bero på att Hammarby bruk under lång tid ägts av norska företag. I Norge användes ofta bergtall som förkultur till vanlig tall vid beskogning av kalmarker.

RASTPLATS STORA GÅLSJÖN ELLER STORSJÖN

Cirka 10 km från Uskavi ligger vår rastplats vid St. Gålsjön, eller Storsjön som den också benämns, med vindskydd, eldstad och toalett. Från rastplatsen fortsätter leden söderut på en väl upptrampad led och går över små skogspartier och enstaka ungskog fram till Svarttjärnen.

Här tar leden av upp för en brant med sikte på en stensatt kanal. Denna stensatta och mycket vällagda kanal, som ligger ned mot Svarttjärnen, är ett av Bergslagsledens mysterier. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför kanalen byggts, när den byggts och av vem. Den troliga förklaringen är den nedan.

År 1876 anlade brukspatron C. H. Wedberg på Hammarby bruk en torvfabrik vid Svarttjärn. På platsen fanns enligt ett ögonvittne en "lokomotifbil" uppsatt, det vill säga en slags ångmaskin som drev två stycken torvkvarnar. Här fanns också ett nybyggt torvmagasin samt hundratals "torvhässjor" med torv på torkning. Stubbar som bröts ur mossen användes av smederna som ved i brukets ässjor. Iakttagelsen avslutas: "Allt ordnat efter tidens smak, intet försummat. En god väg dit var redan gjord". Troligtvis anlades kanalen för att dränera den högt liggande mossen för att på så sätt göra det lättare att utvinna torv.

Vid stigen från leden upp till kanalen kan du se rödjord, som är en järnhaltig jord. Redan århundradena före Kristus förekom i Bergslagen utvinning av järn ur rödjord. Sådant järn utvanns i små enkla blästerugnar i marken. För att få upp den temperatur som krävdes för att järnet i jorden skulle smälta användes bläster, eller blåsbälgaR som drevs med hand- eller fotkraft.

SISTA BITEN

Efter kanalen kommer leden upp på en kulle, där du bjuds på fin utsikt över nejden. Söder om Svarttjärn, där leden korsar kraftledningen, syns dessutom några tydliga klapperstensvallar. Dessa bildades av vågskvalpet från ett förstadium till Östersjön för omkring 10 000 år sedan, då landet fortfarande var nedpressat av den bortsmältande inlandsisen. Dessa vallar markerar dock inte den högsta kustlinjen, då havet i dessa trakter som mest nått ytterligare 30 meter upp på höjderna.

Etappen slutar vid Hyttfallet, som är det översta fallet i Järleån nedströms Norasjön. Hyttfallet, och de anläggningar som byggts upp kring vattenkraften där, har haft stor betydelse för utvecklingen av järnhanteringen i såväl trakten som i hela Nora bergslag.Redan före år 1544 fanns här en bergsmanshytta och samma år började den så kallade Kungshammaren att anläggas på befallning av Gustav Vasa. Verksamheten avslutades först år 1923, då det nyrestaurerade järnbruket lades ned.

ETAPPMÅL HAMMARBY

Etappmål Hammarby gränsar till Järleåns naturreservat, som har marken på båda sidor om ån samt sträcker sig från Hyttfallet och cirka 4 km nedströms till Järle kvarn. Reservatet har tillkommit för att skydda ån och dalgången med dess forsar, ravinformationer och kulturminnen från järnhanteringens storhetstid. Mest anmärkningsvärd är kanske den helt opåverkade Långforsen, som har en fallhöjd på mer än 20 meter under sitt cirka 1 200 meter långa lopp.

Genom hela reservatet löper en cirka 6 km lång strövstig från Hyttfallet till Järle kvarn. Längs stigen finns flera iordningställda rastplatser med vindskydd. På flera platser, bland annat vid Hyttfallet, finns det dessutom utförliga informationstavlor. Vid Hammarby bygdegård finns även tältmöjligheter samt en utomhuskran för påfyllning av färskvatten.