Mästocka ljunghed, Naturreservat

Att besöka heden i Mästocka är en resa i tiden. Du får en uppfattning om hur storslaget, ödsligt och ändå vackert det forna halländska hedlandskapet en gång var. En tidig vårmorgon kan du med lite tur få höra orren spela.
Sten Selander beskriver ljungheden i sin bok Det levande landskapet i Sverige: "Ingenstans har ljunghavet längre den fria horisont som gav det halländska landskapet sådan storhet och vidd och tillsammans med ljungens skiftande färg - brun med dragning i rött och olivgrönt på vår och försommar, dovt rödviolett på höstkanten - skapade dess fattiga, gripande storhet."

Två markerade stigar

Flera naturliga utsiktspunkter i reservatet erbjuder vackra vyer över heden. I reservatet finns två markerade stigar med små informationsskyltar som berättar mer om området. Björsjörundan är 2,3 kilometer lång och har blå markeringar på stolparna. Korta slingan är 700 meter lång och har gula markeringar. Även Hallandsleden går också genom området.

Eftersom det går betesdjur i reservatet under större delen av året är det förbjudet att medföra hund eller häst inom stängslade områden under perioden 1 april till 1 december.

Hedens mångfald

Av de växter och djur som finns här har många varit förknippade med ljunghedens växtsamhällen i minst ett par tusen år. Hallands landskapsblomma är hårginsten. Den blommar i juni och då kan Mästocka ljunghed lysa guldgul av dess blommor. Senare på hösten färgas heden lila av ljung. På västkusten är mosippan sällsynt men den växer här liksom kattfot, slåttergubbe och cypresslummer.

Orre finns i reservatet året runt och om du har tur kan du få uppleva deras spel tidiga vårmorgnar. Trädlärka, ängspiplärka och sånglärka trivs på heden och skogsharen äter gärna av de späda plantor som spirar när heden nyligen bränts.

Här lever flera sällsynta fjärilsarter, som exempelvis ginstbackmätare. Hårginst fungerar som värdväxt åt denna och flera andra fjärilars larver. Humlor och bin samlar nektar hela säsongen, vilket på hösten för binas del kan resultera i mörk ljunghonung.

Ljungheden användes för bete

Under 1600- och 1700-talen bredde öppna ljunghedar ut sig i Halland på bekostnad av skogen som utnyttjades till ved, virke och pottaskebränning. Betesdjur gick ute stora delar av året och dessutom brände man ljungen för att få fram bättre bete. Jordarna överutnyttjades och kring 1850 bestod en tredjedel av Halland av ljunghed. Detta var ett av den tidens miljöproblem. Mästocka ljunghed har bevarats sedan den tid då heden sträckte sig från kusten och långt in i landet.

Mular och eldar bevarar

Allt det som växer och lever på heden är beroende av att vi fortsätter utnyttja den. Markerna betas (det går Highland Cattle i den norra betesfållan) och ungefär vart sjunde år bränner vi heden så att ljungen inte blir för gammal och ratas av betesdjuren. Reservatet utvidgades 2017 med ny mark åt sydväst, från 71 hektar till 156 hektar.

Bada i närliggande sjö

Känner du för ett dopp finns det en badplats med brygga vid Björsjön, strax utanför reservatet. Här kan du också samla på en snygg stämpel. Du stämplar antingen direkt i din guidebok eller på eget papper/bok. Stämpeln finns på parkeringen vid badplatsen.