Mörtbodarna

År 1722 är första gången som Mörtbodarna nämns i skrift, men finns teorier om att platsen var bebyggd redan på 1600-talet och att den även nyttjats för fast boende. Vid storskiftet 1811-17 hade fäbod-stället tio delägare från främst Gröntuv och Tjärna, men även från Gräv och Moje.

Mellan 1840 och 1860 fanns det gott om varg och björn i trakten. På 1860-talet lär en renskötare ha förföljt en björn ända från Idre till Sifferboskogen, där han kom ifatt och avlivade björnen.

Ännu 1933 hade åtta jordbrukare sina kor på sommarbete vid fäbodstället. Som mest fanns här 35-40 kor, samt en del ungdjur och getter.

Makarna Anna (1897-1983) och Erik (1897-1985) Dahström, bosatta i Insjön, men bördiga från Gröntuv, var de sista som hade kor i Mört-bodarna. De upphörde med fäbodbruket i mitten av 1950-talet.

I en kulturhistorisk miljöanalys beskrivs Mörtbodarna som ett område med stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.