Hagelstad, Naturreservat

Frodig lövskog med ek och lind täcker stora delar av det här reservatet. Så har det inte alltid sett ut. Människan har brukat dessa marker sedan järnåldern, haft djur på bete och hämtat hö från ängar. Först på 1970-talet fick skogen fritt spelrum och de öppna markerna doldes i grönska. Men det finns fortfarande kvar spår som minner om forna tider!

Stenar som berättar

På Öland finns lämningar från järnåldern i en omfattning som är unik, även ur ett internationellt perspektiv. Här i Hagelstad kan du få se flera husgrunder, stensträngar och rösen från järnåldern. Lämningarna syns tydligast i naturreservatets nordöstra del.

Från äng till skog

Kartor från 1778 visar att reservatets marker vid denna tid var slåtterängar som hörde till Hagelstads by. Slåttern hade troligen pågått i flera hundra år innan dess också. Generationer av bönder har bärgat hö från ängarna för att ge till kreaturen på vintern. Ängsslåttern pågick ända fram till 1920-talet, då betesdjur ersatte lien. När betet upphörde på 1970-talet gick brukarepoken i graven, vilket gav träd och buskar fritt spelrum att växa upp till den lummiga skog som idag präglar området.

Värdefulla träd

Reservatets skog är hem för en rad ovanliga lavar, mossor och svampar. Många av dessa är knutna till områdets gamla ekar och lindar, som står här och var. Dessa ljusälskande träd växte upp när området fortfarande brukades. Stanna gärna till vid något av gammelträden. Kanske sitter det någon ticka på stammen? Om du synar den skrovliga barkens skrymslen och vrår på nära håll framträder olika lavar, några av dem är riktigt dekorativa!