Renskötsel och samisk kultur

Ibland kallas vår fjällkedja för Europas sista vildmark. Men så är det givetvis inte. Fjällen är ett samiskt kulturlandskap, präglat av många århundradens renbete.

Då du vandrar i fjällen kommer du att upptäcka spår efter människor som levt och brukat markerna långt före oss. De gröna och örtrika ängarna och de fjällhedar en fjällvandrare möter är resultatet av renens mångtusenåriga bete och vandringar. Renskötseln är en central och betydelsefull näring i det samiska samhället. Men renskötsel är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet.

Inom samebyarnas område vandrar och flyttas renarna mellan olika betesmarker längs särskilda flyttleder. Arbetet med renarna sker på djurens villkor där väder, vind och bete är avgörande. Snöskoter och terrängfordon underlättar renskötselarbetet. Ibland används helikopter för transporter och vid behov för att driva renhjorden. Renarna samlas av renskötarna i stängslade hagar där de antingen märks, skiljs ut eller tas ut för slakt.

Renskötselrätten För att få arbeta med renar måste man vara medlem i en sameby. Det finns totalt 51 samebyar i Sverige och du som fjällvandrar längs Kungsleden passerar flera av dem. Fjällsamebyarnas renbetesmarker sträcker sig i väst-östlig riktning. En sameby är både ett geografiskt område och en organisation för renskötsel. Detta regleras i rennäringslagen. Renskötselrätten grundar sig på urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesmarkerna i urminnes tid.

Renhjordarna du ser består av privat ägda djur. Renarna har olika kombinationer av snitt i öronen. De visar vem som äger renen. Under sommarmånaderna samlas renarna in för att märka årets kalvar. Under höst och tidig vinter samlas renarna ihop dels för att skiljas ut och dels för att slaktas. Största delen av slaktdjuren säljs, men en stor del av det som renen ger i form av kött, skinn, horn och senor används i det egna hushållet. Det finns 225 000-280 000 renar i Sverige.

När du möter en ren Tänk på att renarna och renskötseln är känslig för störningar både från andra markanvändare och rovdjur. Renar är skygga djur och blir lätt skrämda. På våren, i maj, när vajorna kalvar är det särskilt viktigt att renarna får vara ostörda. Blir vajorna störda kan de stöta bort sina nyfödda kalvar. Även under andra perioder på året - till exempel vid flyttningar och samlingar - är renen känslig för störningar.

Om du möter renar - och särskilt om du möter en renhjord - är det viktigt att du undviker att störa genom att försiktigt sitta ner och vänta tills djuren passerat. Hastiga rörelser kan göra att renarna skingras och renskötarnas arbete spolieras. Om du har hund med dig ser du till att den är kopplad och inte skäller. Om det finns tecken på att renskötselarbete bedrivs i området, håller du dig till markerade leder så att renskötarna vet var du sannolikt befinner dig.

Om du vill veta mer om renskötseln kan du ta kontakt med Länsstyrelsen eller den sameby som bedriver verksamhet i det aktuella området.

Kontaktuppgifter till samebyar i Norrbotten.

Läs mer på följande webbplatser: Samer.se Sametinget Laponia