Hedningsgärdet, ett ödesböle från 1200 talet.

Hedningsgärdet är ett ödesböle, ödegård, med lämningar av husgrunder och var bebott från mitten av 1200 talet till någon gång på 1400 talet. Det som finns kvar har mycket att berätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedningsgärdet i Härjedalsfjällen. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändringar i faunan. För att forma en bild av de två gårdarna använder jag mig i första hand av material från arkeologiska undersökningar, främst från Eisåsen och Hedningsgärdet men i vissa fall även från andra lokaler då det varit relevant för en bild av omgivningen eller som jämförelse. De båda gårdarnas ekonomi har under sin korta levnadsperiod har varit beroende av jordbruk, tamboskap, jakt och fiske. Hedningsgärdet arbetade mycket med rennäring, jakt eller tamboskap. För Hedningsgärdets del finns även indikationer att man arbetat med kolning.