Mariakyrkan

MARIAKYRKAN

Sigtuna är Svearikets äldsta stad, grundad omkring 980, och var centrum för den kristna missionen i Sveariket. Den kungliga stadsplanen från 900-talet följs fortfarande. Ruiner av tre 1100-talskyrkor finns kvar, däribland kungs- och biskopskyrkan S:t Per, fler har försvunnit. Mariakyrkan var klosterkyrka, byggd på 1240-talet av dominikaner som Mälardalens första tegelbyggnad, nu stadens församlingskyrka. I Mariakyrkan finns bl a skriften ”Jungfru Maria och Mariakyrkan Sigtuna” att köpa.

Grundandet av klostret på 1200-talet gick inte smärtfritt men gynnades av ärkebiskopen i Uppsala vid namn Jarler. Han färdades en sista gång till Sigtuna 1255 och fick sin grav i den just färdigbyggda klosterkyrkan, idag Mariakyrkan, där munkarna kunde fira själamässor för hans frälsning från skärselden. Gravplatsen syns än, som en valvbåge längst fram i kyrkan.

Efter reformationen på 1500-talet blev Mariakyrkan åter skådeplatsen för en storstilad begravning av riksrådet och friherren till Steninge Christer Gabrielsson Oxenstierna år 1592. En personligt utformad upphöjd stenhäll i koret markerar graven. Makten och härligheten, dvs rikedomen, i landet hade flyttats från kyrkans män i stiftsstäder och kloster till kungen och adeln på sina gods. Frihetstiden i Sverige på 1700-talet med ökat folkligt inflytande innebar ett tillfälligt uppsving för småstaden Sigtuna. Rakt fram när man lämnar Mariakyrkan ser man det Gernerska gravkoret från 1757 som får symbolisera den nya stoltheten och välståndet. Överste Albrekt Gerner residerade på Wenngarns kungsgård.

Ur “Ingegerdsleden: Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven av Svenska kyrkan. Finns som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf