Runsa slott

RUNSA SLOTT, Ebbas huvor.

Ebba Brahe är mest känd som Gustav II Adolfs ungdomskärlek. Hon fick inte sin kung men gjorde sig, vid sidan av kungens dotter drottning Kristina, ett namn som en av den svenska stormaktstidens handlingskraftigaste kvinnor. Hon lär ha fått Runsa sätesgård i morgongåva när hon gifte sig med Jakob de la Gardie. I mogen ålder anlitade hon tidens ledande arkitekt Jean de la Vallée för att skapa det nuvarande slottet, vackert inpassat i Mälarlandskapet. Det har formen av en rad sammanbyggda paviljonger, krönta med svängda huvor såsom de la Vallées riddarhus i Stockholm. Slottet är fortfarande privat område och bebott, nu av släkten Ankarcrona. En bit innan vi kommer fram till slottet på vår avstickare från Ingegerdsleden kan vi vika av åt höger på en skyltad stig förbi en ståtlig, 54 m lång skeppssättning, en av Sveriges största. Den kan ha använts för kulthandlingar under järnåldern. Fortsätter vi framåt/uppåt så når vi en fornborg med strålande utsikt över Sigtunafjärden mot Sigtuna stad. Fornborgar, enkla murar av obearbetad sten, har uppförts för olika ändamål, ofta som tillflykt för en bybefolkning i orostid. Den här har grävts ut och förefaller snarare vara en befäst stormansgård med stadiga byggnader, som varit i bruk samtidigt med Sigtunas första storhetstid. Kanske var borgen en del av stadens yttre försvar, en s k ”farledsborg”? Idag är den en härlig rastplats med grönska och rymd för vandrare.

Som liljan på sin äng, som fågeln högt i skyn Som stjärnan i sin rymd, så är jag till för dig. Du mäter alla mina år, du räknar mina huvudhår. Jag växer i din närhets land, du bär mig i din hand.

Sv Ps 798:1 av Jan-Arvid hellström.

Ur “Ingegerdsleden: Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven av Svenska kyrkan. Finns som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf