Myrkarby

Riktig urskogskänsla möter dig i Myrkarby. Här växer tallar som är långt mer än 300 år gamla, medan de flesta granarna är över 200 år. Lövträd finns det inte många av, förutom i ett litet sumpskogsområde där det växer klibbal.

Träden är av alla åldrar. Att tallarna är gamla kan man se på att de har grova sidogrenar och på att barken hänger ihop i decimeterstora sjok med slät yta - så kallad pansarbark. Från de åldriga granarnas grenar dinglar långa hänglavar. Skogen har under åtminstone de senaste trehundra åren enbart skötts genom plock- och luckhuggning, men det finns också spår efter gamla bränder. Det kan du se i den nordvästra delen där det finns tallar som delvis mist sin bark i lågornas hetta. Skadorna kallas brandljud och syns som ärrbildningar runt det bara träet.

I en sådan här naturskog med omväxlande levande och döda träd i olika stadier av förmultning, trivs både mossor, lavar och vedlevande svampar. Det finns flera arter som är mycket ovanliga och som har behov av den här sortens natur för att kunna överleva. Det finns också gott om vedlevande skalbaggar och eftersom skogen lämnas i fred kommer antalet arter förmodligen att öka.

Reservatet har en liten parkering, men inga uppmärkta stigar. Naturreservatet vid Myrkarby har bildats för att den här typen av naturskog blir allt ovanligare. När du besöker området är det därför viktigt att du är varsam och låter skogen leva i fred.

Service: Parkering

Förvaltare: Länsstyrelsen i Uppsala län