Brännan, Naturreservat

Här har besökaren möjlighet att se naturskogsartad granskog och skog med olika grad av brandpåverkan, från färska brandfält till äldre brännor.
Brännan är en mångfaldsskapande blandning av olika biotoper, bestående av gamla granskogar, sumpskogar, våtmarker, brandfält, kalhyggen, äldre tallskogar och ungskogar.

Fyra områden har bränts i naturreservatet Brännan. Den senaste bränningen gjordes den 29 juni 2017. En vandringsled med informationsskyltar går över brandfälten från 2017 och 1997.

Bränder är historiskt sett ett naturligt inslag i skogslandskapet och en viktig förutsättning för skogens biologiska mångfald. Ett flertal arter är beroende av de livsbetingelser som bränder skapar. Eftersom bränder i det moderna skogslandskapet har minskat kraftigt så är många av dessa arters existens hotade. Därför är naturvårdsbränning en angelägen skötselmetod.

Djur och växter

De gamla grova lövträden av främst asp, samt mängden död ved, utgör grunden för många ovanliga och hotade arters existens, t.ex. aspgelélav, läderlappslav, stor aspticka och asphättemossa. Kryptogamsamhället i övrigt är artrikt med bland andra broktagel och lunglav.

I reservatet finns även tre hotade insektsarter: nordlig plattbagge, större flatbagge samt jättesvampmal. Bland kärlväxterna kan främst nämnas ormbär samt den lilla orkidén knärot. Fågelfaunan i Brännan hyser många arter som är knutna till gammal skog och död ved. I reservatet har till exempel flera av landets mer ovanliga hackspettsarter observerats. Tjäder, järpe, orre, pärluggla och sparvuggla finns i området. Bland övriga mera ovanliga fåglar kan nämnas slaguggla och Värmlands landskapsfågel smålommen.

Kultur

Människans nyttjande går långt tillbaka i tiden. Utmed Sandsjöns stränder finns flera fornlämningar i form av boplatser och fångstgropar. Skogsbruket har varit omfattande och lämningar efter flera sågar finns i området. En stor del av gammelskogen är dock opåverkad av sentida åtgärder.