Brånsån, Naturreservat

Brånsån rinner från Öjesjön ner till Långsjön, genom två naturreservat. Sträckan inom byn Älgsjö skyddades som reservat 2006. Nästan tio år senare blev åns nedre lopp genom Västerbråns skogsmark också skyddat. I ån finns en stor förekomst av flodpärlmussla, en naturlig öringstam samt flodkräfta. Längs ån finns stigar som du kan följa.

- flodpärlmusslor och sällsynta lavar

Syftet med naturreservaten

Syftet med båda naturreservaten är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö, närmare bestämt ett naturligt fungerande vattendrag. Det nationellt mycket skyddsvärda beståndet av flodpärlmussla ska bevaras. Även höga biologiska värden knutna till skogen ska bevaras och delar ska göras mer tillgängliga för allmänheten.

Flodpärlmussla

Flodpärlmussla är en ovanlig mollusk som lever i strömmande vatten. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla. Antalet i Brånsån uppskattas till cirka 80 000 individer och är en av de rikligare förekomsterna i länet.

Hot mot musslorna

Förr i tiden var det vanligt att man plockade musslorna och tömde dem i jakt efter pärlor. Detta är förbjudet idag då flodpärlmusslan är fridlyst i hela Sverige.

Tyvärr kan inte musslorna i reservatet föröka sig så bra för närvarande så att en långsiktig förekomst kan garanteras. Av den anledningen görs åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Diken leds bort så de inte mynnar direkt i ån. Även sedimentations-bassänger har anlagts.

Fakta om Flodpärlmussla

Flodpärlmusslan är en decimeterstor fridlyst mussla som lever i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Arten räknas som starkt hotad i Sverige då den minskat starkt i antal. Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö för att kunna föröka sig. Vattnet ska ha bra kvalitet, bottnen ska vara av rätt slag och rätt fisk måste leva där. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla.

Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion. Äggen utvecklas till larver i musselhonans gälar. För att larverna skall kunna utvecklas vidare måste de haka fast på gälbladen hos en lax eller en öring.

Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på fiskens gälar innan de släpper taget och hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över hundra år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet.

Om musslorna inte kan föröka sig kan de ändå leva kvar i ett vattendrag mycket länge. Görs restaureringsåtgärder för att förbättra livsmiljön, kan de i bästa fall åter föröka sig. Till exempel kan man ta bort vandringshinder så att lax och öringen kan simma genom vattendraget igen.

Skog med sällsynta lavar

Ån omges främst av äldre granskog som delvis är av naturskogskaraktär. Här har man gjort flera fynd av sällsynta lavar som trådbrosklav och ringlav. Den fridlysta laven långskägg förekommer sparsamt. Laven finns på granar i mycket gamla skogar med hög luftfuktighet. Långskägg är starkt tillbakaträngd i Europa och nuvarande utbredning finns i huvudsak i södra Norge och mellersta Sverige.

Fågelliv

Några av de fågelarter man kan få syn på längs ån är strömstare, tofsmes och tretåig hackspett.