Skogsbrukets historia, Skinnskatteberg - Färnaleden

Det svenska skogsbrukets historia

Förutom att skogen är livsavgörande för hela vår planets innevånare då det kommer till fotosyntes och en grund för våra ekosystemtjänster, så har skogen alltid spelat en central roll i oss nordbors liv. Skogen har varit, och är, vårt hem tillika en viktig ekonomisk resurs för hela landet. Skogsbruket är under ständig förändring och det är lättare att förstå var vi är i dag genom att kika tillbaka hur det har sett ut i historien.

Handkraft och hästkraft

Före 1950-talets modernisering brukade vi skogen med handkraft, med hjälp av verktyg som timmersvans och fällyxa. Timret transporterades ut ur skogen på vintern med hjälp av häst och släde, lades på de frusna vattendragens isar, för att på våren flottas och flyta längs vattenvägarna ner till sågverken ute vid kusten. Timret sågades till virke och skeppades ut till svenska och utländska hamnar.

1903 års skogsvårdslag

Men skogen tillhandahöll inte bara virke. Svedjebruk, där skogsområden brändes för att tillfälligt användas för sädesodling och bete, och Bergsbruk, där timmer kolades i milor för att förse masugnarna med kol vid rostningen av malmen, för att smälta fram olika metaller ur berget. Detta brukande krävde stora mängder skog. Och i takt med att sågverksindustrin därefter växte uppstod en bristsituation där det blev en utmaning att trygga vedförbrukningen till smedjor och hyttor. Detta ledde till införandet av 1903 års skogsvårdslag, vilken ansågs vara världens första moderna skogsvårdslag. Den innefattade återplantering av skog efter avverkning för att på nytt bygga upp Sveriges skogsbestånd. Detta blev starten på ett mer strukturerat utformande av det moderna Trakthyggesbruket. Och ett centrum för denna utvecklingsprocess var just Skinnskatteberg.

1948 års skogsvårdslag

1948 kom en ny skogsvårdslag som utöver återväxtskyldigheten även föreskrev lägsta tillåtna slutavverkningsåldrar och åtgärder för att skydda växande skog från angrepp av skadeinsekter. I lagen reglerades också högsta tillåtna yta av kalmark och ungskog för enskilda skogsfastigheter.

1950-talets modernisering

Under 1950-talet inleds moderniseringen och effektiviseringen av skogsbruket, inte minst tack vare den ökade tillgången på olja. Motordrivna verktyg och maskiner gav nya möjligheter och ekonomiska kalkyler påvisade att trakthyggesbruk var det mest lönsamma metoden inom skogsbruket. Detta ledde så småningom till en mer detaljreglerande skogsvårdslagen 1979.

1979 års skogsvårdslag

1979 infördes även skyldighet att röja ungskog, skyldighet att gallra samt skyldighet att avverka lågproducerande skog. Vid denna tid beskrivs även ståndortsanpassning mer i detalj. Det vill säga olika återväxtmetoder och vilka trädslag som bäst användas på olika marker.

1980-talets naturhänsyn

Så här långt i historian har företeelser som miljöhänsyn, hyggesfritt och biologisk mångfalt inte haft hög prioritet inom det storskaliga skogsbruket. Men under 1980-talet börjar ämnet naturhänsyn dyka upp alltmer i skogliga sammanhang.

1990-talets förändring

Med 1993 års skogsvårdslag och införandet av den nya skogsbruksstandarden Forest Stewardship Council (FSC Sverige) 1995 börjar vi se ett sakta men säkert införande av mer miljöhänsyn. 1998 kom EU:s första visionära skogsstrategi och allt fler debatter om skog och miljö börjar att höras.

2000-talets hyggesfria metoder

Efter millenniumskiftet ser vi att allt fler större markägare börjar applicera hyggesfria metoder i sitt skogsbruk. 2009 kommer även Lissabonfördraget vilket innebar att Europaparlamentet fick större makt som lagstiftare, även då det kommer till skogsbruket.

2010-talet

Lübeckmodellen från 1990-talets Tyskland börjar nu refereras till alltmer även i den svenska skogsdebatten om hyggesfria metoder. Både samhället i stort och debatten kring det svenska skogsbruket blir alltmer transparent, och journalister som Maciej Zaremba kommer in i debatten. 2013 uppdateras EU:s skogsstrategi och Skogsstyrelsen belyser vinsterna med ett adaptivt skogsbruk. Samtidigt ökar efterfrågan på biomassa i vår strävan efter ett fossilfritt samhälle.

2020-talet

SLU Future Forests, en plattform för tvärvetenskaplig skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation, skapas i ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Plattformen fokuserar på hållbart skogsbruk i vid bemärkelse. Under 2020-talet kommer även EU med en ny strategi för biologisk mångfald vilken i dag sträcker sig in i framtiden med fokus på klimatförändringen och den biologiska mångfalden.

Nationella skogsprogrammet

Den svenska skogen har genom tiderna bidragit med lösningar inte minst inom bergsbruket som kol samt bidragit till ekonomiska vinster i form av virkesprodukter. Och med dagens teknik bidrager skogen mer än någonsin till lösningar inför framtiden. För att möta framtida behov har regeringen beslutat om ett nationellt skogsprogram. Sedan 2018 är fem fokusområden med mål utarbetade. Dessa fokusområden med tillhörande mål ska bidra till att nå visionen där skogen bidrar med jobb, hållbar tillväxt samt bidra till utvecklingen av en växande bioekonomi.

Den svenska regeringen har fattat beslut om en nationell skogsstrategi där visionen är:

”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.”

För att nå visionen har fem fokusområden skapats inom det nationella skogsprogrammet.

1. Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta.

2. Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

3. Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass.

4. Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete.

5. Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen.

Som en del av Västmanlands skogsstrategi 2030 är denna vandringsled du just nu besöker ett resultat av punkt nummer fem ovan. SLU Skogsmästarskolan har samordnat detta fokusområde inom ledens utvecklingsprojekt. Med den kunskap vi sprider längs vandringsleden Skinnskatteberg-Färna vill vi bredda kunskapen kring skogen och dess mångbrukande, både inom näring och den enskildes vistelser i skog och mark.