Norra Tansbodarna

Norra Tansbodarna omnämns i skrift i början av 1600-talet. I 1663 års fäbodförteckning står att ”Tanzbodarna” är ett fäbodställe som ”Södermockfjärdskarlarna bruka”.

Fäbodstället omfattas av flera av de många sägner som rör Tansen och fäbodarna kring sjön. Många av sägnerna handlar om jätteparet Tansen och Tansa. Från Tansväggen kastade Tansen den stora Tans-stenen i Sälsbackarna mot Gagnefskyrka. Han hade själv grävt ut sjön, som han fiskade i med hjälp av en håv som nådde över hela sjön.

Enligt en legend kom Tansa en gång hem med en häst och en körkarl i förklädet. Hon överlämnade ekipaget till sin man med orden ”Si, en sån jordmask jag hittat”.

Fäbodarnas delägare kom tidigare från Borgsheden, Nordanholen och Färmsnäs.

Från Färmsnäs kom Rot Mats, som tillkallats för att döda en björn som härjade kring fäbodstället i mitten av 1850-talet. Björnen hade tagit får, getter och minst en ko när Rot Mats kom till Norra Tansbodarna och lade ut en stor fångstsax. Enligt den berättelse som lever vidare fastnade björnen, men tog sig loss och sköts senare i Tuna.