Gamla hamn, Nationalparkernas dag 2024 (Tillfällig)

Gotländska fiskelägen och vattnet betydelse för människan

Spåren från de första bosättningarna i området går tillbaka till stenåldern. Vi ser att tillgången på vatten och fiske har varit av större betydelse för bosättning än på jord och sten. Insjöfiske, kustfiske, säljakt och jakt på sjöfågel samt ägg har varit en självklar del av försörjningen. Tillgången till vatten har haft betydelse även till mat, disk, tvätt, djur. Ansvaret för vatten till hushållen har historiskt ofta legat hos kvinnor och barn.

Det finns ett antal äldre hamnlägen från vikingatiden, medeltiden och även mer sentida vars placering visar på kustens föränderlighet och människans anpassningsförmåga.

Fiskelägena är ett särpräglat kulturarv som väl speglar den gotländska historien.

Under 1600-talet hade de flesta gårdarna sina särskilda fiske- och jaktställen vid kusten. Gårdarnas närhet till havet t.ex. vid Hau Gård har haft stor betydelse för ekonomin. På Gotland finns flera fiskelägen ingår i riksintresse för kulturmiljövården. De gotländska fiskelägena visar exempel på hur fisket var en viktig länk i försörjnings- och näringskedjan. Fiskelägena präglas i regel av samfällt ägande och samarbete kring praktiska behov.

De flesta fiskelägena har ett ursprung som åtminstone går tillbaka till medeltid. Fiskelägena har över tiden ändrat placering genom att man i vissa fall har flyttat ut bodarna längre utåt uddarna eller närmare strandbrynet i takt med landhöjningen.