Albrunna lund, Naturreservat

Med Stora Alvaret i öster och jordbruksmarken vid Kalmarsund i väster utgör Albrunna lund en lunga, en oas i landskapet.
Ett vårbesök i Albrunna lund bjuder på blomsterprakt och intensiv fågelkör. På din vandring passerar du flera skyddsvärn från andra världskriget. Reservatets norra del är hem för en rad ovanliga svampar och lavar.

Lunden om våren

En öländsk lund är något utöver det vanliga. På våren håller örterna hov innan ek och de andra ädellövträden sluter lundens krontak. Marken täcks av sippor i vitt och gult, hålnunneört och tandrot bidrar med rosarött och violett. Fram i maj bjuder lunden på formidabel fågelsång. Ljudkulissen är i det närmaste öronbedövande när svarthättor, bofinkar, olika sångare och trastar håller konsert.

Brukad mark ger mångfald

Förr i tiden nyttjade öländska bönder Albrunna lund som slåtter- och betesmark. De ekar i lunden som har vida kronor spirade och växte upp när markerna var mer öppna. Ekarna är betydligt äldre än övriga träd i lunden, som har en medelålder på ungefär 100 år. Bönderna högg också ner enstaka träd för hushållsbehov. Därför kan du stöta på en och annan stubbe i lunden.

I Albrunna lund trivs småfåglarna. Här häckar bland annat trädgårdssångare, härmsångare, näktergal, svartvit flugsnappare, höksångare och rosenfink. Vissa år gästas lunden av sommargylling och lundsångare. Här finns också en rik svamp- och lavflora. På ädellövträdens bark trivs till exempel liten ädellav, som här har en av sina få växtplatser på Öland. Andra sällsyntheter är violfingersvamp, borstriska och bleksopp.

I reservatet finns två slåtterängar som slås varje år i augusti. På ängarna växer våradonis, också känd som Arontorpsros. I Sverige finns denna säregna växt endast på södra Öland och på Gotland. Andra örter som växer på ängarna är brudbröd, backsmultron och blodnäva.