Djupviksberget

Djupviksbergets naturreservat i Södermanland är unikt för sin kalkbarrskog, vilket skapar en rik och varierad flora och fauna. På våren kan man se tibast blomma, följt av getrams och jungfrulin under försommaren, och purpurknipprot under juli. Området är också känt för sina ovanliga svampar som brandtaggsvamp och kopparspindling som dyker upp på hösten. Kalkstenen i berggrunden har en stor inverkan på växtligheten, och den långa skogskontinuiteten bidrar till områdets höga biologiska mångfald.

Djupviksberget, med sin högsta punkt på 96 meter över havet, är en av de högsta punkterna i länet och ligger nära Sörmlandsledens etapp 30. Reservatet gränsar till andra naturreservat som Stenstorps hagkärr och Västra Kulltorp, samt sjön Näsnaren i norr. Området har en rik kulturhistoria med kalkbrott, kalkugnslämningar och spår av tidigare skogsbruk. Sällsynta kärlväxter som ryl, fältgentiana, knärot, kärrbräken och ögonpyrola trivs här, vilket gör det till ett viktigt område för naturvård och biologisk mångfald.