Åskakskölen, Naturreservat

Åskakskölen är ett variationsrikt våtmarkskomplex som främst består av stora vidder av olika typer av myr samt av skogbeväxta myrholmar och randskogar.
Åskakskölen ligger på en flack högplatå med dödisterräng och området domineras av ett stort myrkomplex. Våtmarkerna ingår i Myrskyddsplan för Sverige och stora delar har skyddsklass 1. Våtmarkerna består bl.a. av sluttande mossar, svagt välvda tallmossar, sluttande kärr samt stora topogena kärr och strängflarkmyrar.

Många av skogsbestånden inom reservatet är naturskogar med höga naturvärden, bland annat myrholmar med äldre tallskog med död ved, både i form av torrträd och grova torrakor, lågor samt brandstubbar då området historiskt brunnit vid ett flertal tillfällen. Men det finns även fuktiga och grandominerade skogar, med senvuxna träd, hög andel död ved och lång skoglig kontinuitet vilket ger förutsättningar för ett stabilt och fuktigt mikroklimat, något som många rödlistade kryptogamer behöver för att överleva.

Djur och växter

Myren hyser flera krävande fågelarter som pekats ut i EUs fågeldirektiv (SPA), tjäder, trana, ljungpipare, grönbena, slaguggla, pärluggla, tretåig hackspett och orre.

Raggbock, som lever uteslutande i tallågor och föredrar grova solbelysta tallågor av träd med mycket kärnved, något som skapas vid brand, har påträffats i området.

Inne i bestånden, där sol och vind inte kommer åt att torka ut dem, finns en del svårupptäckta och fuktighetskrävande arter som till exempel brunpudrad nållav, violettgrå tagellav, skrovellav, gammelgranskål och vedtrappmossa. De tillhör alla den skara av arter vars långsiktiga förekomst i Sverige är osäker på grund av skogsbruket. Ute på myren kan man hitta den rödlistade arten varglav. Varglav är en intensivt gulgrön busklav och som kan bli upp till 15 centimeter lång och påträffas på gammal torr tallved i myrkanterna. Totalt har 46 signalarter hittats i området inom organismgrupperna svampar, lavar, insekter, mossor och kärlväxter.