Dammtjärn, Naturreservat

Dammtjärns naturreservat är ett stort område med en blandning av naturtyper, alltifrån skog på torrare marker till sumpskog, skogsbäckar och tjärnar. Det finns få stigar eller vandringsleder som passerar genom området och området består till stora delar av blöt myrmark. Dammtjärns naturreservat omfattar 129 hektar och ligger 25 kilometer nordväst om Hassela i Nordanstigs kommun.

Området utgörs av en blandning av olika naturtyper, allt från skog på torrare marker till sumpskog, skogsklädda och öppna våtmarker, skogsbäckar och tjärnar. En stor del av skogen som omger myrarna i mellersta delarna av området består av gammal, cirka 150-årig, gransumpskog. Skogen är delvis rik på hänglav och bäverskador har under lång tid gett rikligt med död ved, framförallt utefter bäckarna.

Reservatets variation och mångformighet ger en god potential till stor artrikedom. I området finns rödlistade arter som exempelvis garnlav, lunglav och rosenticka.

Gammelskog och mindre vattendrag

I nordöstra delen av reservatet finns ett område med gammelskog på friskare och torrare mark. I detta område är det relativt rikligt med gamla träd. Det är påtagligt att detta område har fått förbli orörd och stora delar av skogen är naturskogsartad. Här finns enstaka gamla 200–250 åriga växtvridna tallar med platta kronor, som överlevt från en tidigare generation. Våtmarkerna inom reservatet är till större delen orörda och bara svagt och lokalt påverkade av dikning.

Flera olika mindre vattendrag och bäckar, med Gässån och Bellingtjärnsbäcken som de mest betydande, sammanstrålar i Dammtjärnen. Både Gässån och Bellingtjärnsbäcken är fina skogsvatten med stationära bestånd av öring.

Få stigar i området

Dammtjärns naturreservat nyttjas för friluftsliv i form av jakt och fiske. I övrigt är reservatets betydelse för friluftslivet begränsad, då det finns få stigar och området till stora delar består av blöta myrmarker.

Reservatet nyttjas däremot för friluftsliv i form av jakt och fiske. En stig, som ursprungligen varit en körväg, passerar igenom området. Där stigen passerar över Gässån finns en mindre bro/spång. Intill Vittjärnen finns ett vindskydd och grillplats som nås via en stig ner från en vändplan.

Svedjebruk och spår av flottning

Under slutet av 1500-talet migrerade många finnar till Sverige och Hälsingland. De fick bosätta sig på kronans allmänningar som inte var bebyggda och odla upp marken, vilket de gjorde genom svedjebruk. Under 1600-talet utgjorde finnkolonin i Hassela mer än 50 procent av socknens invånare. Under 1700- och 1800-talen var fäboddriften som mest intensiv och skogsbygderna började även påverkas allt mer av den begynnande industrialiseringen.

I området finns spår efter flottning. En större dammrest av sten, före detta Styggbergsdammen, återfinns vid Dammtjärnens utlopp och ett flertal flottningsrester i form av flottrännor påträffas över flera strömmar i vattendragen. Dammarna har troligtvis använts som vattenmagasin vid flottningen. I de sydvästra delarna av reservatområdet verkar det som myrslåtter ägt rum.