Kärmsjöbäcken, Naturreservat

Inom det gamla renbeteslandet nordväst om Junsele rinner Kärmsjöbäcken, från Stor-Kärmsjön ned till Ruskån. Vattendraget har en av länets mest skyddsvärda förekomster av flodpärlmussla. Här finns även artrik äldre skog och intressanta kulturmiljöer. Söder om Lill-Kärmsjön finns en fin kåta att rasta eller övernatta i.

- naturligt vattendrag med flodpärlmussla

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer, främst ett naturligt fungerande vattensystem. Bäcken som har näringsfattigt färgat vatten, rinner till största delen genom barrskog med inslag av våtmarker.

Långlivade musslor

I Kärmsjöbäcken finns gott om öring, vilket behövs för flodpärlmusslornas förökning. Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på öringens gälar innan de hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över hundra år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet. I Kärmsjöbäcken är förhållandena så goda att flodpärlmusslorna klarar att föröka sig. Tyvärr är det inte längre så i många andra vattendrag idag.

Äldre skog och utterdoft

Längs bäcken finns partier med äldre skog som har stort lövinslag och rikligt med död ved. Lappranunkel, trådbrosklav, doftticka, goliatmusseron, lavskrika och tretåig hackspett är exempel på några av de arter som lever här. Hittar du djurspillning längs bäcken så kan du försöka känna om den har en violartad doft. I så fall är det uttern som varit där.

Flottningsepoken

Bäcken har tidigare utnyttjats för flottning av timmer. Flottning var en vanlig metod förr för att transportera träd som avverkats. För att timret skulle kunna flyta med bäcken krävdes att det var gott om vatten. Flera flottdammar anlades för att kunna släppa på vatten när det behövdes. Den största fanns i Stor-Kärmsjöns utlopp.

För att underlätta flottningen togs mycket sten upp och lades på kanterna. Nedströms Lill-Kärmsjön har bäcken inte varit rensad då man flottade direkt från Lill-Kärmsjön ut i Ruskån via en grävd kanal. Nu har restaureringsarbete skett för att återställa bäcken och stenar har lagts tillbaka i bäckfåran.

En gammal flottarkoja där flottarna rastade, finns fortfarande kvar.

Renbetesland

Området har under lång tid nyttjats som renbetesland, vilket nyupptäckta samevisten av ålderdomlig karaktär vittnar om. För att anknyta till den samiska kulturmiljön har en kåta uppförts i traditionell stil vid rastplatsen söder Lill-Kärmsjön. Här går det bra att övernatta om man har med liggunderlag och sovsäck.

Se en film från restaureringsarbetet som gjordes 2016