Mossaträsk-Stormyran, Naturreservat

Mossaträsk-Stormyran i Solberg är kanske länets finaste fågelmyr. Fågelrikedomen är stor både till antalet arter och individer. Granskogssiluetten, himlens spegling i myrgölarna och myggsurret gör en natt på myren till en vacker och säregen upplevelse.

- rik fågelmyr

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö. Närmare bestämt en av länets största och ornitologiskt mest värdefulla skogsmyrmosaiker, en betydelsefull häckningslokal för fåglar samt tillhörande vattenmiljöer. Syftet är även att hålla området tillgängligt för allmänheten samt att ge förbättrade möjligheter till fågelskådning.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet. Det har bland annat köpts in med pengar från EU:s Lifefonder.

Mossaträsk är också upptaget på den så kallade Ramsarlistan över världens mest skyddsvärda våtmarker och vattenmiljöer.

Sträng-flarkmyr

Mossaträsk-Stormyran är ett av länets största skogs- och myrkomplex på 425-460 meters höjd. Det är mosaiken av myrar, sump- och fastmarksskogar som gör området så värdefullt. Våtmarken består två långa smala myrarmar mot nordväst och två bredare myrarmar mot sydost, där det förekommer flera fastmarksholmar.

Myren är en så kallad sträng-flarkmyr med stora vattenfyllda flarkar. I nordväst är flarkarna smala men de blir större och större mot sydost. Många av flarkarna är helt vattenfyllda och vegetationslösa, andra har en gles vegetation med ängsull, flask- och dystarr. Andra typer av flarkar domineras av vitstarr oftast tillsammans med sträng- och dystarr. Flertalet av strängarna är risbevuxna och på många växer tallar och lågvuxna granar.

Omgivande skog

Myrens ytterkanter består mestadels av öppna vitmossemattor. Där finns stora andelar skogskärr, sumpskogar och på myren fastmarksholmar. Myren kantas av rikligt med död ved och övergången mellan myr och fastmark är många gånger diffus. Kolade trädrester och högstubbar visar att skogen i omgivningen tidigare brunnit.

Frånsett några sena avverkningar i norr och sydväst så är myrens omgivningar väldigt lite påverkade av modernt skogsbruk.

Rikt fågelliv

Fågellivet på myren är rikt med häckande brushane, dvärgbeckasin och myrsnäppa som skyddsvärda arter. Andra arter som noterats är till exempel sångsvan, sädgås, enkelbeckasin, småspov, tofsvipa, ljungpipare, svartsnäppa, gluttsnäppa, grönbena samt gök.

Ett besök i maj eller juni erbjuder en mängd fågelläten. Intressantast är kanske dvärgbeckasinens spel som liknas med en avlägset galopperande häst över en träbro.

Tätheten av fågel på myren taxerades senaste 2002 och var då 107 par/kvadratkilometer. Under inventeringen noterades för övrigt en hane av citronärla som häckade och fick ut ungar tillsammans med en hona av gulärla.

Vad är en flark?

Flark är en sorts fördjupning i myrar, vanligen sluttande i nordliga områden. Flarkarna är i regel långsträckta och avgränsas ofta av så kallade strängar. Ofta är de orienterade längs höjdkurvorna.

Flarkar i kärr uppträder ofta i stort antal i långa stråk med olika starrarter, ängsull och vattenklöver. Flarkgölar är djupa flarkar med ständig vattenspegel. Flarkar anses bildas genom att organisk substans bryts ned hastigare och kraftigare på en del platser (bildar flarkar) än på andra (bildar strängar). Till processen bidrar möjligen ispressning som lyfter upp strängarna.