Hökens smedja, Långhed

Efter vägen från Långhed mot Knåda ligger Hökens smedja. Den var i bruk från 1900-talets början till någon gång på 1950-talet och den som drev smedjan kallades allmänt "Hökens Johan".

Ihopbyggt med smedjan finns en snickarverkstad, vilket gav smeden möjlighet att tillverka många saker. Där tillverkades bland annat sparkar, kälkar för timmerkörning samt reparerades många jordbruksredskap.

När Johan blev gammal fanns ingen som kunde fortsätta arbetet i smedjan, så den blev stående precis som den var i många år. Skogen växte upp runt omkring den, och snart visste inte många att det fanns en smedja där inne bland träden.

1998 skänkte ägarna, syskonen Ivarsson, smedjan till Långheds Bygdeförening. Vintern 1998-1999 pågick ett intensivt arbete för att få smedjan i brukbart skick igen. Sommaren 1999 kunde man åter smida i den.

Intill Hökens smedja kan ni även se rester av den kolmila som varje år reses och eldas här. Idag har kolmilan fått en ny plats som går att besöka under sensommaren.

Text från skylt som finns placerad på smedjan from 2024:

Smedjan är uppkallad efter gården Hökens som ligger mitt emot. Där föddes Johan Andersson eller Hökens Johan den 24 januari 1880.Han brukade gården Hökens tillsammans med sin hustru Maria. På gården hade de viss djurhållning, främst kor. Vid sidan av jordbruket ägde de skog. Hökens Johan jobbade dessutom på sågverket i Silfors.

Hökens Johan har beskrivits som en timid, vänsäll och en tämligen filosofiskt lagd person. Han och Maria fostrade Valfrid, kallad Valle tillsammans.

Smedjan uppfördes under 1920-talet. Den fungerade som en bysmedja där Hökens Johan kunde smida bruksföremål till skogsbruk och jordbruk samt utföra reparationsarbeten. En verkstad för snickeriarbete byggdes till på 1930-talet där Valle höll till. Tillsammans kunde de tillverkas större och mer avancerade saker som sparkstöttingar och timmerkälkar.

Det äldsta daterade föremålet signerat av Hökens Johan som finns kvar i smedjan är tillverkat 1920-talet. Det är ett litet litet spärrstäd med ingraverade initialer och årtal. I smedjan finns också en vackert ornamenterad eldgaffel som han tillverkade 1951. Den tillhörde tidigare hans broder som bodde i Järvsö.

Det sista som Hökens Johan gjorde i smedjan var att hänga av sig sin keps på en krok, det var 1958, och den har hängt på samma ställe sedan dess. Därefter stod smedjan oanvänd och gömd av tät skog i närmare 40 år.

I den välkända boken, Gods och gårdar, står det i 1941-års upplaga att smedjan i Långhed har bra maskinell utrustning. Det är spännande att kunna läsa att smedjan i Långhed var en modern verksamhet.

Helt bortglömd blev den dock inte. Syskonen Ivarsson donerade år 1998 byggnaden till Långheds bygdeförening. Glädjande nog hade alla inventarier lämnats kvar orörda. Dessa är nu tysta vittnen från en svunnen tid som ger oss en bild av vårt kulturarv. Grunden var i mycket dåligt skick och grävlingarna hade tagit sig in. Kåpan över härden hade rasat ner och det var mycket att röja upp och renovera. Många eldsjälar var inblandade i restaureringsarbetet. Tack vare deras hängivna insatser kan byggnaden användas igen. Huset står som ett tydligt bevis på att det finns ett brinnande engagemang i Långhed och en vilja att hålla elden vid liv i Hökens smedja.