Gålrum, kulturbesöksplats

Vid detta imponerade gravfält finns över 100 bronsåldersgravar. De flesta gravarna är under mark men det finns lämningar av både rösen och skeppssättningar som ännu är synliga ovan mark. Under ett och ett halvt årtusende (från cirka 1500 f.Kr.) har människor begravts på detta gravfält.

Vikingatida bildsten

En vikingatida bildsten har flyttats hit från sin ursprungliga plats längre upp i socknen. Numera är det nästan omöjligt att se de bilder och mönster som en gång i tiden upptagit hela stenens yta.

Bronsåldersgravar

Under den äldre bronsåldern, 1800-1100 f.Kr., började man begrava människor i monumentala gravar, så kallade rösen. Rösena användes under lång tid och det återfinns oftast gravar av flera personer i ett röse.

Enligt traditionen är Gotlands förste hövding i Sudertredingen begravd i röset Digerrojr som ligger här vid Gålrum. Diger betyder stor och visst är namnet passande, röset mäter 30 meter i diameter och är 4 meter högt. Röset anlades cirka 1800 f.Kr. Tyvärr är det ganska svårt skadat men det finns ännu rester som tydligt visar att det varit ett röse och runt rösets fot kan man fortfarande se de dubbla raderna av stora stenar som en gång begränsat röset.

Under den yngre bronsåldern, ca 1000-500 f.Kr., ändrades gravarnas utseende. Från att ha byggt rösen byggdes nu istället skeppssättningar. Skeppssättningarna är byggda av tätt ställda gråstensblock eller kalkstenar. Ofta ligger flera skepp tillsammans, ibland till och med sammanbyggda med gemensamma stävstenar. Här vid Gålrum hittar du sju skeppssättningar, alla seglandes mot söder.

Gravarna innehåller oftast brända ben efter en person. Benen krossades och lades ibland tillsammans med gravgåvor i ett lerkärl. Gåvorna var ofta av brons och var vardagsföremål som exempelvis rakkniv och pincett.

Skeppssättningar förekommer nästan enbart på Gotland, här finns hela 350 stycken. Forskningen menar att de gotländska skeppssättningarna uppförts under en period av 400 år, 1100-700 f.Kr.