Fågelsången, Naturreservat

Det kommunala reservatet Fågelsången i Söråker består främst av grov och högstammig lövskog och av öppna betesmarker. Reservatet har fått sitt namn av torpet Fågelsången där "Kål-Kalle" hade kålrotsodling i början 1900-talet. Under stormarna Dagmar och Ivar blåste många träd omkull inom reservatet.

- en känsla av ädellövskog

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att skydda ett värdefullt naturområde som vilar på kalkrik mark och innehåller stora ytor grov alskog, en mosaik av öppen odlingsmark med lövdungar samt öppen betesmark. Områdets höga naturvärden med flera sällsynta växter och djur har skyddats liksom området betydelse för det rörliga friluftslivet.

Kalkhaltig jord

Reservatet ligger vid Klingerfjärden sydost om Sörviks herrgård. Berggrunden består här av en blandning av sedimentgnejs och basiska bergarter från den så kallade Alnö-intrusionen. De senare är lättvittrade och kalkrika bergarter, vilket har medfört att området har en artrik kalkgynnad flora.

Blomsterrika gräsmarker

De öppna gräsmarkerna i Fågelsången är en värdefull miljö. Vissa delar har aldrig plöjts och gödslats utan brukats som slåtter- och betesmarker. Inom betesmarken finns rester av inkörningsbryggor till hölador som idag är borta. Kring dessa stenbryggor finns en torr- och ängsmarksflora med höga värden med en av landets nordligaste växtplatser för den lilla vitblommande grusvivan. Här växer också vårveronika, sanddraba, darrgräs och rödklint.

I fuktigare lägen finns rosettjungfrulin och tätört och i gläntor i den betade skogen även taigastarr. Det förekommer en del öppna hällmarker i närheten av det gamla torpet.

Buskskvätta och gulsparv häckar i betesmarken och kornknarr har vissa år noterats här. I lägre buskar och högre gräs har också sångare som gräshoppsångare hörts och rosenfinkens ljudliga stämma "Please to meet you" hörs vida omkring.

Fågelrik alskog

Den grova strandnära alskogen har ett mycket stort biologiskt värde med grova högstubbar och död ved. Här finner mindre hackspetten föda i alveden och här trivs många olika sångare till exempel grönsångare, svarthätta, trädgårdssångare, härmsångare och näktergal.

Alträden har en unik förmåga att kunna binda luftkväve som inga andra svenska trädslag har. Alträdens löv är därför kväverika och nedfallna löv göder marken. Det påverkar vegetationens sammansättning vilket bland annat stora bestånd av brännässla vittnar om. Nässlor utgör viktiga värdväxter för ett flertal arter av fjärilar.

Smånunneört livnär sällsynt fjärilslarv

Förekomsten av smånunneört är kanske ännu viktigare. För den är värdväxt för mnemosynefjärilens larver. Denna fjärilsart är mycket sällsynt både i Sverige och övriga Europa och är utpekad som en av länets ansvarsarter. De stora ljusa fjärilarna kan ses flyga i juni månad. Vingarna är vita med svarta markeringar. I Fågelsången förekommer även flera sällsynta skalbaggsarter vars larver lever på svampmycelium i död ved. Ett exempel är den sällsynta brungula vedsvampsbaggen.

Rött vårtecken

Mängden nedfallna döda trädstammar och grövre kvistar är stor i lövskogen. På dessa kan den vackert röda svampen scharlakansröd vårskål ses tidigt på våren. I maj blommar vitsippa och gullpudra i tusentals och bidrar till en "bokskogkänsla".

Strandområdet

I strandlinjen vid Klingrefjärden växer buskar av pors och vide. Stranden påverkas av både saltare havsvatten och sötvatten från Indalsälven,så växtligheten är varierad. På strandängen förekommer bland annat slåtterblomma, frossört och strandvial. En bit upp från stranden ses liten kardborre och nejlikrot.

Den grundare delen av stranden och strandängen hyser inte så många häckande sjö- eller vitfåglar men fungerar bra som födosöksområden för svanar och änder.

Strandområdet har också en viktig social betydelse eftersom den sedan länge använts av allmänheten som badplats speciellt vid Sveasand. Bottnen är dock stening och gyttjig och en bit ut stupar den brant varför försiktighet krävs.