Herrestaberget, Naturreservat

Från E4 i Docksta ser du strax sydväst om samhället ett brant berg torna upp sig. Det är Herrestaberget som även kallats Gällstaberget eller Dockstaberget. I bergsbranterna, på hyllorna och i stupen är floran påfallande artrik och omväxlande.

- sydväxtberg med fjällväxter

Sydliga arter och fjällväxter

Herrestabergets sluttning är riktad mot öster. Men berget utgör ändå ett så kallat sydväxtberg med sydliga växtarter. Det är ett av de artrikaste sydväxtbergen i kusttrakterna. Här finns till exempel stor blåklocka, skogsvicker och äkta johannesört. Även skogssallat, dvärghäxört, måbär, vårärt och myskmadra är andra sydliga inslag som här växer nära sin nordgräns.

Samtidigt finns här fjällväxter som till exempel tuvbräcka. Den noterades här redan 1930 av botanisten Sten Grapengiesser. Brunbinka som är en annan fjällväxt har också hittats här. Vid en inventering 2007 hittades 182 kärlväxtarter i reservatet och dess närhet.

Granskog och lövträd

Sluttningarna mellan branterna och åkermarken nedanför reservatet är skogbeväxta. Gran dominerar med inslag av lövträd som gråal, rönn, hägg, asp, björk och brakved. Delar har tidigare nyttjats för slåtter och bete men öppna partier växer successivt igen med björk, gran och gråal.

Närliggande reservat

På andra sidan Gällstasjön ligger Skuleberget:

Fakta om sydväxtberg

En bergbrant som vetter mot norr nås sällan av solens strålar, medan en sydvänd sluttning fungerar som en solfångare och ger lä för de kalla nordvästliga vindarna. Det branta berget lagrar dessutom solvärme som strålar ut under natten. Snön försvinner tidigt på sydsidan och framför allt blir växtsäsongen lång under hösten.

Klimatet i sydbranten är betydligt gynnsammare för växtligheten genom högre medeltemperatur, speciellt under natten, och längre period utan frost jämfört med omgivningarna. Näringstillgången är god under stupet på grund av att det material som vittrar loss hamnar där. Ofta sipprar även grundvatten fram nedanför branten.

Begreppet sydväxtberg innebär att det här trivs växter med en sydlig utbredning och att det ofta går att hitta sällsynta värmekrävande arter. Många av de växtarter som numera bara påträffas i sydväxtbergen, var troligen ganska vanliga i trakten för 6 000 år sedan. Några exempel är stor blåklocka, vårärt, skogstry, kungsljus, lönn och hassel.