Fyrhjulingar och motorcyklar oftast förbjudna i terrängen

Denna artikel är en sammanfattning av reglerna för barmarkskörning. Kortfattat är det förbjudet att köra med motordrivna fordon i naturen eftersom det skadar marken och kan störa djur och människor. Körskador skapas fort men läker långsamt. Undantagen från förbudet att köra på barmark gäller främst de som behöver köra motordrivet fordon för att utföra sitt arbete inom skogsbruket och jordbruket. Syftet med körningen är helt avgörande för om den är tillåten eller inte. Du ansvarar alltid själv för att ta reda på vad som gäller.

Reglerna för terrängkörning finns i terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594). Terrängkörning har inget med allemansrätten att göra. Allemansrätten innebär att man kan gå, cykla, åka skidor eller rida i naturen men gäller inte för den som tar sig fram med ett motordrivet fordon. Förbudet mot terrängkörning på barmark gäller även den som äger marken eftersom lagstiftningen har kommit till för att skydda naturen. Det behövs inga förbudsskyltar för att förbudet mot terrängkörning ska gälla. Förbudet gäller på all naturmark utanför vägar, till exempel skogsmark, våtmarker, stränder, hedar, parker, åkrar och ängar räknas som terräng. Det gäller även stigar, vandringsleder, motionsspår och leder eller spår som skapats i terrängen vid t. ex. skogsbruk. Du som har en fyrhjuling, motorcykel eller annat fordon som går att köra i terräng behöver hålla dig uppdaterad om vad som gäller.