Mörrumsåns nedre dalgång, Naturreservat

Välkommen till ett naturreservat längs ett av Sveriges artrikaste och mest kända vattendrag – Mörrumsån. Inom Mörrumsåns nedre dalgång kan du vandra i ädellöv- och tallskogar, hagmarker och sandmarker längs den omväxlande forsande och lugnt framflytande ån.
Naturreservatet Mörrumsåns nedre dalgång sträcker sig cirka sju kilometer längs Mörrumsåns sprickdalgång, från Mörrum i söder till Svängsta i norr. Karlshamns kommuns vandringsled Laxaleden leder längs med ån genom hela området. Längs Mörrums Kronolaxfiskes fiskesträckor finns också ett flertal stigar samt vindskydd och parkeringsplatser.

Istida älv och artrik å

Naturreservatet sträcker sig längs en mer eller mindre framträdande sprickdalgång, vars branter höjer sig upp till 25 meter över dalgångens botten. I de lägre delarna slingrar sig Mörrumsån fram i omväxlande forsande och mer lugnflytande partier. Under istiden forsade mäktiga isälvar fram längs dalgången och efterlämnade sandiga avlagringar i form av deltan, terrasser och åsar.

Mörrumsån är ett av Sveriges mest artrika vattendrag och har stor betydelse som livsmiljö och framtida spridningskälla för flera känsliga arter, som idag har minskat eller försvunnit på många andra håll i landet. Samtliga inhemska limniska stormusslor finns i ån, bland annat den starkt hotade tjockskaliga målarmusslan, som i Mörrumsån har ett av sina största bestånd i landet. Drygt hälften av Sveriges arter av sötvattenfisk finns också i ån, exempelvis den vida kända Mörrumsålaxen. Vid bottenfaunainventeringar inom naturreservatet har mer än 100 arter noterats, varav flera som är renvattenkrävande och försurningskänsliga.

Forsärla, strömstare, storskrake och drillsnäppa uppehåller sig gärna längs ån, liksom den exotiskt färgglada kungsfiskaren. Har man tur kan man även träffa på utter, som numera finns längs hela Mörrumsån, ända ner till kusten.

På öar i ån och längs låglänta stränder står tidvis översvämmade svämlövskogar med inslag av sjöstrandsnår och högörtsflora. Här finns också en stor artrikedom och dessa låglänta områden är särskilt viktiga under torrperioder, då de ofta förblir grönskande och rikligt blommande trots torra omgivningar.

Naturskogar, källflöden, hagmarker och öppen sand

Dalgångens branter och mjukare sluttningar domineras av ek-, bok- och tallskogar. Här finns gott om svampar, lavar och mossor som man bara hittar i skogar med höga naturvärden och där markerna varit ädellövs- eller tallskogsbeväxta under mycket lång tid. På några platser längs dalsidorna tränger kraftiga källflöden fram och nedströms dessa står aldominerade översilningsskogar i sluttningarna. Här finns ett flertal mossor och kärlväxter knutna till käll- och översilningsmiljöer.

Utmed Mörrumsån finns också artrika trädbärande och öppna hagmarker, med ett stort inslag av blommande örter och gräs som trivs i ogödslade betes- och slåttermarker. På hagmarksträden växer hotade lavar, mossor och svampar som behöver gamla, grova ädellövträd som står solbelysta eller halvöppet.

I naturreservatets nordöstra delar finns ett tidigare sandtäktsområde med inslag av blottade sandytor och småvatten. Öppen sand är en viktig livsmiljö för många insekter, inte minst pollinerare, och i området har bland annat storfibblebi påträffats.

Människan och Mörrumsån

Mörrumsån har under lång tid varit viktig för människor, som födokälla med sitt rika laxfiske, som transportled och som en källa till vattenkraft. Här finns boplatslämningar ända tillbaka till stenåldern och i skriftliga källor nämns fisket i ån redan år 1231, i den danske kung Valdemar II’s jordebok. Inom naturreservatet finns ett stort antal kulturhistoriska spår och lämningar i form av bland annat husgrunder, stenmurar, äldre färdvägar och stenbroar, lämningar efter fasta fisken, flottnings-, kvarn-, såg- och laxodlingsanläggningar samt stenrensade områden i ån och på odlingsmarker.

Stenrensning och kanaliserande åtgärder i ån påverkar många fiskar och andra vattenlevande organismer negativt. På senare år har därför restaureringsåtgärder gjorts i ån, för att återskapa mer naturliga strukturer och funktioner igen. Åtgärderna utförs i samverkan mellan natur- och kulturmiljöintressen. Många kulturhistoriska lämningar är lagskyddade och det är viktigt att bevara åns värdefulla kulturhistoria, samtidigt som dess höga naturvärden också värnas.

Rikt friluftsliv längs Mörrumsån

Inom naturreservatet finns goda möjligheter för vandring, dels längs Laxaleden, som går utmed ån längs hela reservatets sträckning mellan Mörrum och Svängsta, dels längs ett flertal andra stigar som också finns inom området. Mörrums Kronolaxfiske har parkeringar och vindskydd längs sina fiskesträckor. Det finns också några hängbroar och ett par fasta broar som man kan ta sig över ån på längs sträckan. Fisket i Mörrumsån är enskilt, men det finns möjlighet att köpa fiskekort av Mörrums Kronolaxfiske på deras sträckor. Vissa av de privata fiskerättsinnehavarna arrangerar också fiske på sina sträckor.

Direkt norr om naturreservatet Mörrumsåns nedre dalgång tar naturreservatet Mörrumsåns dalgång vid. Längs Mörrumsån följs det sedan vidare norrut av naturreservaten Käringahejan, Mörrumsån Ebbamåla bruk, Mörrumsåns övre dalgång och Åmma, upp till Blekinges länsgräns mot Kronobergs län.