Allemansrätten

Allemansrätten ger alla rätt att vistas i naturen, men där ingår både rättigheter och skyldigheter. Det handlar om att ta ansvar för naturen och djurlivet, visa hänsyn mot markägare och andra besökare samt att använda allemansrätten på ett ansvarsfullt sätt. Du använder allemansrätten när du exempelvis plockar bär i skogen, går en promenad och paddlar kajak.

Bad, båt och is

Allemansrätten gäller både på land och på vatten. Du får åka båt nästan överallt, och förtöja och övernatta något dygn i båten samt bada vi stränder. Krav på hänsyn till omgivningen är detsamma som på land det vill säga inte störa- inte förstöra! Du får gå i land, ankra och tillfälligt förtöja vid strand som inte tillhör tomt, eller som är skyddat för fågelliv eller annat. Med tomt menas det område närmast ett hus där de som bor ska kunna känna sig ostörda. Det är risken att störa som avgör hur nära ett hus du kan uppehålla dig. Det finns ingen regel för hur länge du får ligga för ankar på samma plats. Man bruka tillämpa samma princip som för tältning- något enstaka dygn. Det som avgör är risken att störa markägare eller boende. Om du har tänkt att ligga för ankar eller förtöjd längre tid vid någon annans strand behöver du fråga markägaren om tillåtelse.

Tälta

I allemansrätten ingår det att tälta med ett par, tre tält under något enstaka dygn. Du behöver fråga markägaren om lov om ni ska tälta i stor grupp med fler tält, eftersom risken för sanitära olägenheter och markskador är större. Tänk på att slå upp tältet på tålig mark och inte i använd betesmark, plantering eller jordbruk. Tältplatsen får inte heller ligga nära boningshus. De flesta kommuner har regler om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Det kan gälla förbud att tälta i idrottsområden, parker eller dylikt. Det kan även finnas förbud mot att tälta i friluftsområden. Du kan själv ta reda på vad som gäller hos kommunen eller polisen. I naturreservat och nationalparker gäller andra specifika regler, generellt är det inte tillåtet att tälta annat än på angivna platser. Det kan även vara tältförbud på hela områden. Anslagstavlor i områdena visar vad som gäller och det går också att få mer information från kommunen eller länsstyrelsen.

Elda

Det är viktigt att välja en plats för elden där det inte är risk att den sprider sig eller skadar mark eller växtlighet. Sand eller grus är lämpligt underlag. Torvmark, mossa eller jord är mindre bra underlag då det finns risk att elden sprider sig samt att den också kan ligga och glöda i marken för att senare flamma upp. Elda inte direkt på- eller alldeles intill- stora stenblock eller klippor! De spricker sönder och får sår som aldrig läker. Du får ta löst liggande pinnar och grenar på marken och även nedfallna kottar som ved till elden. Däremot är det inte tillåtet att såga eller hugga ner buskar eller träd, eller att ta grenar, ris eller bark från levande träd. Du får inte heller använda vindfällen som ved. Eldningsförbud kan införas om det är risk för brand i skog och mark. Vid eldningsförbud är all öppen eld förbjuden samt eldning i iordninggjorda eldstäder. Information om eldningsförbud och brandrisk finns på kommunens och länsstyrelsens webbplats eller hos räddningstjänst. I naturreservat och nationalparker gäller specifika regler för eldning. Det kan bara vara tillåtet på vissa iordningställda eldplatser eller helt förbjudet.

Plocka blommor, bär, nötter och svamp

Med allemansrätten får du plocka blommor, bär, svamp och nötter i naturen. Vissa växter är fridlysta och får därmed inte plockas. I naturreservat och nationalparker gäller specifika regler. I lagen räknas de växter upp som är förbjudna att plocka utan markägarens medgivande. Lagtexten är gammalmodig och bör ibland tolkas med sunt förnuft. Lavar och mossor finns inte med i lagtexten men får troligtvis plockas, men inte till försäljning eller i stora mängder.

Klart är att du inte får hugga ner eller på andra sätt skada växande träd. I lagen nämns inte buskar, men det är knappast tillåtet att ta exempelvis en enbuske. Det är inte heller tillåtet att knacka loss sten ur berg eller hugga in sitt namn i berghällar. Du får inte heller plocka med sten utan markägarens tillåtelse. Det räknas knappast som brottslighet om man plocka med enstaka mindre stenar. Att en växt eller djurart är fredad kallas fridlysning och innebär att du får inte plocka, fånga, döda eller på andra sätt skada eller samla in exemplar av arten. Du får i flera fall inte ta bort eller döda en arts ägg, frön, bon eller rom. Detta gäller även om djuret är på din egna tomt.

I naturreservat, nationalparker och fornminnesområden gäller särskilda regler. Exempelvis kan det finnas begränsningar i rätten att plocka växter och bär. Ibland gäller detta även stenar och annat. Information om vad som gäller finns på anslagstavlor i områdena. Mer information finns hos kommunen eller länsstyrelsen. Vilda bär och svampar som står på rot eller sitter på ris tillhör markägaren, dock får markägaren inte hindra någon annan att plocka dem på marker där allemansrätten gäller. Du kan inte åberopa allemansrätten som anledning för att markägaren ska ta särskild hänsyn till bären vid exempelvis skogsskötsel. Att plocka tryffel kräver medgivande av markägaren enligt naturvårdverkets bedömning. Denna typ av plockning ingår inte i allemansrätten, då man ofta måste gräva för att få fram tryffeln.

Nötter omfattas inte av allemansrätten. Nötter är inte fridlysta men är förbjudet att plocka från växande träd (Brottsbalken 12 kap 2 §). Anledningen till detta är för att nötter var viktigt förr i tiden då grisarna gick i skogen och åt sig feta på nötter. Det går självklart att fråga markägaren om lov.

Cykla

Enligt allemansrätten får du både cykla i naturen och på enskilda vägar. Tänk dock på att inte cykla över tomt, mark eller plantering som lätt kan skadas. Som markägare får man inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling. Det finns inget förbud att cykla på motionsspår eller andra vandringsleder, däremot är de anlagda för de som går eller springer och de har företräde. Cykling på motionsspår kan dock vara förbjudet på grund av lokala föreskrifter i kommunen. Det är viktigt att anpassa ditt körsätt efter underlag, undvik mjuka stigar och andra känsliga marker. Tänk också på att grovmönstrade däck kan skada! I nationalparker och naturreservat finns det särskilda regler gällande cykling. Det kan vara förbjudet eller tillåtet på specifika leder.

Om du behöver använda dig av eldriven rullstol, permobil eller annat hjälpmedel får du naturligtvis använda den. Om man behöver ha fyrhjuling för att komma ut, måste man ha dispens från terrängkörningslagen. Dispens ansöks hos länsstyrelsen. Du behöver också en kopia av ett läkarutlåtande för att behandla dispensen, med angivande av särskilt skäl som åberopas för körningen.

Cyklar med motor går att köra på både cykelbanor och vägar men inte på stigar eller fritt i terrängen, där går det istället att åka med vanlig cykel.

Vandra och åka skidor

De som bor nära naturen har rätt att känna sig ostörda hemma och därför får man inte åka skidor eller gå inom någons hemfridszon eller över någons tomt, alltså i det privata området närmast boningshuset. Risken att störa är det som avgör hur nära du kan passera ett boningshus. Åkrar är på vissa platser viktiga ur allemansrättig synvinkel, exempelvis kanske det inte finns så många andra marker i ett område. Det är alltid förbjudet att ta sig fram över åkrar under den tid på året som grödan kan skadas.