Gullrosas berg, Naturreservat

Reservatet är starkt kuperat och åsryggarna gör vandringen i området arbetsam, men ger också lön för mödan genom sina vyer.
Hela området är kuperat och består av nord-sydligt orienterade sprickdalar med mellanliggande tallbevuxna höjdryggar. Östra och västra gränserna ligger på 180 m.ö.h., medan högsta åsen når upp till 250 m.ö.h.

Tallskogspartierna är tvåskiktade och relativt välskötta, med glest förekommande klenare lågor (liggande döda träd) och spridda brända stubbar. I sprickdalarna finns ställvis grovstammig granskog, björk- eller klibbalkärr eller små öppna myrar, beroende på lokala fuktighetsförhållanden. Granskogen har i vissa sprickdalar börjat utveckla naturskogskaraktär med förekomst av hotade arter. Ett stort antal lodytor finns också i sprickdalarna med rik kryptogamvegetation (lavar, mossor och svampar). Till exempel har på en lodyta noterats nordisk klipptuss. I sluttningar och branter förekommer ett betydande lövinslag av främst asp och björk. Lövträden förekommer i alla livsformer; unga telningar, grova eller senvuxna vuxna träd, döende träd, stående torrträd med bohål och lågor i olika stadier av nedbrytning. Den stora lövförekomsten, med en rik flora av lavar, mossor och vedsvampar, kan tolkas som ett sent successionsstadium efter brand som förlängts av skogsbete ända in på 1960-talet.

Reservatet bildades för att bevara ett variationsrikt sprickdalslandskap med lövrik vegetation, tallhällmarker, granskogar av hög bonitet och skilda slag av våtmarker. Syftet är även att bevara livsmiljöer för tjäder, järpe och mossan nordisk klipptuss samt att bevara sällsynta arter.

Djur och växter

Hittills har elva hotade arter observerats i området. De flesta av reservatets skyddsvärda arter är knutna till gamla lövträd, såsom gräddticka och läderlappslav, andra är knutna till tallved som t.ex. dvärgbägarlav.