Granvågsniporna, Naturreservat

De tre kullarna Borgen, Svalnipan och Rödskäggsnipan reser sig som mäktiga vaktposter vid Faxälvens inflöde i Ångermanälven. Uppifrån krönen är utsikten storslagen över älven och omgivande landskap i ett av Ådalens vackraste partier. I reservatet finns lättgångna vandringsstigar, rastplatser, raststuga och toalett.

- vaktposterna vid älven

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara ett område med märklig beskaffenhet som har betydelse för kännedomen om landets natur.

Niplandskapet

Nipkullarna i Granvåg har fått sin form av att Ångermanälven och Faxälven ändrat lopp flera gånger och strömmat på båda sidorna om dem. De båda älvarna har format kullarna med deras branta sandbankar och slätten mellan dem. Sandbankar som är uppbyggda av sand och en finkornig jord brukar också kallas för nipor. På kullarna växer tallskog och nedanför breder jordbruksmarken ut sig.

Svalnipan och Rödskägget är två exempel på där du kan se de olika jordlagren. De har grusåsen som gemensam kärna. De varviga avlagringarna kan studeras i Svalnipans norrstup och Rödskäggets sydnipa. Backsvalorna bygger sina bon i de branta nipväggarna och det har gett Svalnipan dess namn.

Gamla fiskestugor

Bönderna i Västergranvåg fiskade med not. Det är en typ av nät som användes vid fiske i strömmande vatten. De timrade stugorna användes för övernattning och förvaring av lax och not. Man drog not varannan timme dygnet runt under alla dagar den tid då laxen vandrade förbi. Numera stoppas laxen vid Sollefteå kraftverk och strömmarna är överdämda. Stugorna har rustats upp för att påminna om hur viktigt älvfisket har varit i vår historia.

Nipornas växter

De branta och sandiga nipsluttningarna har en vegetation som är anpassad till att klara torka. Många nipor har tidigare använts för bete och slåtter. Senare har de ofta växt igen med lövskog i sluttningarna och tallskog i övre delarna. I sydvända och öppna nipor finns växter som är anpassade till värme och torka. I Granvågsniporna har den ovanliga åsstarren påträffats i gles gammal tallskog och vid norra nipfoten.

Så bildades niporna

Under tiden när inlandsisen smälte flyttade sig iskanten allt längre inåt Ångermanälvens dalgång. För cirka 9 000 år sedan låg den i Sollefteåtrakten och dalgången utanför var en havsvik. Smältvattnet från tunnlar under isen förde med sig sten och grus och bildade en grusås där isen rann ut i havet. Finkornigt slam fördes längre ut i havsviken.

Inlandsisen smälte snabbt. Knappt 200 år senare låg iskanten på landbacken ett stycke innanför Junsele. Den kraftiga landhöjningen medförde att havsviken blev mindre och mindre och Isälven började rinna ut allt närmare Granvåg vilket man kan se på de olika lagren av jord i niporna. Till sist bildades en förgrenad flodmynning när älven rann ut i havet vid Granvåg.