Halsviksravinen, Naturreservat

Halsviksravinen ligger i den natursköna kulturbygden Nordingrå i Världsarvet Höga Kusten. Här kan du vandra under försommaren med sjungande gärdsmyg, grönsångare och svarthätta och njuta av dofterna och blomsterprakten. Uppmärkta stigar leder dig runt i området.

- frodig lövskogsravin med intressant flora

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö. Närmare bestämt botaniskt och ornitologiskt värdefulla, lövträdsrika ravin- och barrskogsmiljöer på tidigare delvis hävdad mark, en artrik strandflora samt ett värdefullt rekryteringsområde för havslevande abborre och gädda.

Stora delar av reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Blomningstider

Den som har möjlighet att bege sig till reservatet på våren får uppleva en vacker syn. Mängder av blåsippor breder ut sig som en matta på vissa ställen. Även vitsippa, vårlök, smånunneört, tibast, underviol och skuggviol står i blom under samma tidsperiod. Vid midsommartid börjar blomningen för arter som myskmadra och tandrot. I slutet av juni och början av juli blommar de flesta av de övriga växterna. Vill man se hässleklocka och skogsfru i blomning är slutet av juli och början av augusti den rätta tidpunkten. Reservatet är artrikt och över 260 arter av kärlväxter har påträffats.

Sydliga arter

Inslaget av växter som egentligen hör hemma längre söderut i landet är påfallande stort i Halsviksravinen. Tandrot funnen endast på tre platser i Ångermanland, förekommer rikligt inom ett större område i reservatet. Vårärt är ett påfallande växtinslag när man går ner i ravinen. Hässleklocka, mycket sällsynt i Ångermanland, växer här i en ovanlig, vit färgvariant.

Skogssvingel, ett i dessa trakter sällsynt gräs, finns rikligt i reservatets övre västra sluttning. Andra sydliga arter som förekommer är myskmadra, skogssallat, vitsippa, springkorn, try och lönn. I reservatet förekommer också skuggviol som tillhör en östlig artgrupp som hör hemma i alla möjliga miljöer och ofta utom sina förekomster i landets mellersta delar också finns i sydöstra Norge.

Orkidéer

Många orkidéarter är påträffade inom reservatet, till exempel knottblomster, myggblomster och nästrot. Även den nyckfulla skogsfrun påträffas här, dock med stora årliga variationer i antal. Ett anmärkningsvärt växtfynd utgörs av sumpnyckeln som på Halsviksmyran växer på den enda kända kustlokalen i Ångermanland.

Fåglar

Halsviksravinen hyser ett rikt djurliv. Särskilt fågellivet är art- och individrikt. I området finns både barrskogens fåglar och de arter som är mer beroende av lövskog. Särskilt viktig för fåglarna är den lundartade lövskogen med en undervegetation av buskar och högre örter. Här trivs trastar och sångare, och här brukar fågelsången vara intensiv under försommaren. Karaktäristiska fåglar är svarthätta, trädgårdssångare, grönsångare och rödvingetrast. De för våra trakter lite ovanligare arterna gärdsmyg, lundsångare, härmsångare och mindre flugsnappare har observerats.

Exempel på mer barrskogsberoende arter är tjäder, duvhök, ringduva, rödhake, järnsparv, gransångare, grönsiska och korsnäbbar. Ångermanlands landskapsfågel gråspett förekommer också i Halsviksravinen liksom hackspettarna spillkråka, tretåig hackspett och större hackspett. Hela området är viktigt för kustfågel och utgör rastlokal för flera arter.

Havsmiljön

Även i havet återfinns höga naturvärden. På de grunda bottnarna i Halsviken leker abborre och gädda. Halsviksravinens marina miljöer utgörs av block/stenbotten närmast stranden och mjuka bottnar djupare ned. Floran domineras av nateväxterna borstnate och ålnate på djup mellan 2-4,5 meter. Närmast ytan dominerar trådslick/molnskick, men även axslinga förekommer. Brunalgen ishavstofs växer på stenar ända ner till 12,5 meters djup.

Havsstranden är mycket artrik med många speciella och sällsynta arter. Här växer arter som axslinga, strandkrypa, knutnarv, strandvänderot, hästskräppa, och kärrfibbla.

Rödbergsudden

I den senast tillkomna delen av reservatet i norr växer en lövträdsrik, frodig barrnaturskog. Inget skogsbruk har bedrivits här på en längre tid, något som är ovanligt i dessa trakter. Därför finns här rikligt med liggande och stående död ved. På den döda veden lever svamparter som rynkskinn, rosenticka, ullticka och kötticka. Det finns gott om asp, som ofta är bevuxna med aspgelélavar, lunglav, korallblylav och stor aspticka.

Även i denna del av reservatet finns mer krävande örter som stor blåklocka, skogssallat, svart trolldruva, blåsippa, vårärt och dvärghäxört. Även ovanliga marksvampar förekommer som orange taggsvamp och flera arter korallfingersvampar. I bergbundna partier påträffas senvuxna hänglavsrika granar och gamla tallar med breda kronor och grov bark. Nedanför berget är det brant med lodytor och avsatser i brant terräng. Här har nordlig fjädermossa påträffats.