Hemlingsån, Naturreservat

Hemlingsåns naturreservat är ett åsystem med höga naturvärden. Ån är en skogså som mynnar i Gideälven i Hemling. Några av länets äldsta levande flodpärlmusslor finns här, med åldrar på cirka 150 år. Öster om Bergssjön passerar vandringsleden Urskogsleden genom reservatet.

- Sveriges enda utterreservat?

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara ån med dess stränder och tillhörande sjöar som ett naturligt och tämligen opåverkat område. På detta sätt skyddas även i väsentlig mån livsmiljön för den lokala utterstam som lever i området. Skyddet av Hemlingsån omfattar ån och 25 meter på vardera sidan samt alla sjöar som ingår i vattensystemet.

I och med det nya beslutet från 2015 inkluderas även områden med äldre barrskog där det nu gäller förbud mot skogsbruk.

Delar av reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Värdefullt vattensystem

Hemlingsåns lopp är varierat med kortare forsar, omväxlande med selpartier och sjöar. Uppströms Storselssjön finns ett intressant och variationsrikt sjösystem. Ån har brukats som flottled och flottledsrensningar har genomförts på vissa partier. Ett antal mindre biflöden är dock ganska opåverkade av mänskliga ingrepp. Omgivningarna runt ån domineras av skogsmark och myrmark varav flera har höga naturkvaliteter.

Hemlingsåns naturreservat har bidragit till att bevara ett större och för framtiden opåverkat vattensystem där utter, öring och flodpärlmussla kan utvecklas. Utter finns också välfrekventerat i Utterån som är det södra "grannvattnet" till Hemlingsån.

Fakta om utter

Uttern är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink. Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Den lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Hemområdet för en hanutter kan omfatta 40 kilometer strand och i norra Sverige det dubbla. Ofta innefattar dessa en till flera honuttrar. En utter kan röra sig långa sträckor, ibland över en mil på en natt.

Parningen sker normalt under senvintern-våren och ungarna föds under försommaren. Ungarna är oftast två till fyra stycken. De håller ihop med modern under första året, ibland längre tid.

Uttern lever främst av fisk, vanligtvis lake, simpa, abborre, mört men även kräftor, groddjur, insekter, mindre däggdjur och fåglar. Storleken på djuren varierar mellan 80-120 centimeter. Honan är mindre än hanen.

Största anledningen till att uttern tidigare minskade tros vara miljögiftet PCB som påverkar fortplantningen. Andra faktorer kan vara vattenkraftsutbyggnad, skogsavverkningar längs vattendrag, trafik, dikningar med mera. Uttern ökar nu igen i Sverige och ses på platser där den inte har setts på flera årtionden. Arten är fredad sen 1968, innan dess jagades den intensivt.

I tunn snö och på skare är språngspår vanligast. Tassavtrycken står i grupper om fyra. I djupare snö står spåren två och två. Vanligt är spår av att uttern "åkt kana". Utterns spillning har en behaglig lukt - inte frän som minkens.