Tyllinge, Naturreservat

I reservatets magra hällmarker vandrar du mellan grova tallar med tjock pansarbark. Rör du dig nerför sluttningarna möts du i stället av frodig lövskog med många spännande växter. Här och var står grova aspar och stora, ihåliga ekar. Träden är hem för många olika organismer.

Artrikt

I reservatets lövskogar blommar blåsippa, svart trolldruva, sårläka, ormbär, vårärt och många andra växter på våren och försommaren. Här trivs också stenknäcken, en färgglad men skygg fågel som håller till uppe i de höga trädkronorna. På gamla träd kan du få se flera olika tickor. Oxtungssvampen föredrar grova ekstammar medan talltickan växer på tallar som är minst 100 år gamla. På gamla ekar växer också många olika lavar. Om du synar trädens fårade bark på nära håll så framträder lavarnas olika färger och former.

Asp och hålhäckande fåglar

Reservatets grova aspar är värdefulla för fågellivet. I de gamla träden hackar spillkråka gärna ut sitt bohål. De övergivna bohålen blir sedan bostad åt andra hålhäckande arter som inte själva kan hacka ut hål, som till exempel skogsduva. Träden är också hem åt insektslarver och andra småkryp. Det lockar i sin tur till sig mindre hackspett och andra fåglar som förser sig ur det skafferi som den murkna veden erbjuder.

Historisk miljö

Tyllinge herrgård finns omnämnd i skrift redan år 1318. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1700-talet då man också anlade en trädgård i engelsk stil, som skulle ansluta till det omgivande odlingslandskapet. Parkanläggningen sträckte sig ända upp på Skaberget som idag ingår i naturreservatet. En tid låg till och med ett lusthus uppe på berget. Än idag har man fin utsikt från toppen av höjderna.