En våtmark, flera nyttor

Naturvård, för naturen och vår egen skull

Återställandet av våtmarker är av nationellt intresse och en viktig del i Kalmar kommuns miljöarbete. Historisk dränering av våtmarker har skapat mer åkermark, men det har också orsakat problem. Många arter har förlorat sina blöta livsmiljöer samtidigt som landskapets förmåga att hålla kvar och rena vatten har minskat. När vatten från skog och mark snabbt rinner ut till kusten minskar också bildandet av grundvatten, en livsviktig ekosystemtjänst som vi får helt gratis.

Våtmarker – naturliga reningsverk

I Sverige delas våtmarker in i ett system med huvud- och undergrupper där huvudgrupperna är myrar, strandvåtmarker och övriga våtmarker. Ett dämme är ett annat namn för en anlagd våtmark. Gemensamt för alla våtmarker är att vattnet under stora delar av året, står precis ovanpå eller strax under markytan. Det rika vattnet skapar en oas för många olika växter, insekter och djur. Våtmarker har dessutom en superkraft då de kan rena vatten från föroreningar.

Våtmarker då och nu

Våtmarker bildas naturligt där grundvattnet trycks upp eller när sjöar växer igen med dött växtmaterial.

En gång i tiden fanns det många fler våtmarker i södra Sverige. De användes under hundratals år som betesmarker för djuren. När sättet att förvalta marken, för cirka hundra år sedan ändrades förändrades även landskapet. De slingrande vattendragen rätades ut och våtmarker dikades ur för att ge plats åt mer åkermark samtidigt som jordbruket ständigt effektiviserades och konstgödsel introducerades. En oönskad bieffekt var att gödselämnen som inte togs upp av grödorna på åkern, försvann i dikena och hamnade i vattendragen och till slut nådde kusten. Näringsämnena kväve och fosfor som är bovarna i Östersjöns stora miljöproblem: övergödning. När det kommer ut för mycket näring i vattnet så leder det till bland annat algblomning och försämrad vattenkvalité, vilket påverkar livet i havet och våra möjligheter att bada och njuta av ett friskt vatten.

Idag inser vi att våtmarker kan hjälpa oss att minska övergödningen. Där stannar vattnet upp och genom sedimentation och biologiska processer minskar halterna av näringsämnen. Dessutom kan våtmarker ha flera positiva effekter, som att hålla kvar vatten under en längre tid, bilda grundvatten, binda kol och öka den biologiska mångfalden i området.

Genom att restaurera och återskapa våtmarker, naturliga rinnande vattendrag och en stor variation av andra vattenmiljöer, tar vi tillbaka mycket av det som vi har förlorat.

Goda förutsättningar för fågelliv och fiskar

Stora öppna vattenområden och vassbälten ger goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Speciellt trivs många vadare och strandfåglar i de frodiga våtmarkerna.

Många våtmarker skapar goda livsmiljöer till fisk, främst gädda men även mört, id och abborre. Gäddor som växer upp i våtmarken återvänder för att leka. Här kan du läsa mer om Gäddvåtmarker.

Observera att det råder fiskeförbud i alla våtmarker, dammar för att inte störa våtmarkens reningsförmåga och för att skydda fisken som leker utlopp.

Den 2 februari varje år sedan 1971 firas internationella våtmarksdagen. Syftet är att uppmärksamma och skydda våtmarker över hela världen samt att öka medvetenheten om vikten av våtmarker för ekosystem, biologisk mångfald och människors livsmiljö. Dagen sammanfaller med liknande dagar och initiativ internationellt, där länder världen över engagerar sig för att bevara dessa viktiga områden, men har inga specifika traditioner i Sverige.