Våtmarker

En våtmark, flera nyttor

Återställandet av våtmarker är av nationellt intresse och en viktig del i Kalmar kommuns miljöarbete. Historisk dränering av våtmarker har skapat mer åkermark, men det har också orsakat problem. Många arter har förlorat sina blöta livsmiljöer samtidigt som landskapets förmåga att hålla kvar och rena vatten har minskat. När vattnet från skog och mark snabbt rinner ut till kusten minskar också bildandet av grundvatten, en oerhört viktig ekosystemtjänst som vi får helt gratis.

Naturvård, för naturen och vår egen skull

Naturen erbjuder ekosystemtjänster - kostnadsfria tjänster som exempelvis renare luft och vatten, pollinering av grödor och vackra platser att vistas på. För att främja naturen genomför Kalmar kommun stora som små åtgärder, på många olika platser som i slutändan gynnar oss människor.

Våtmarker – naturliga reningsverk

I våtmarker står vattnet under stora delar av året, precis ovanpå eller strax under markytan. Det rika vattnet skapar en oas för många olika växter, insekter och djur. Våtmarker har dessutom en superkraft då de kan rena vatten från föroreningar. Ett dämme är ett annat namn för en anlagd våtmark. Ett dämme är ett annat namn för en anlagd våtmark.

Våtmarker då och nu

Våtmarker bildas naturligt där grundvattnet trycks upp eller när sjöar växer igen med dött växtmaterial.

En gång i tiden fanns det många fler våtmarker i södra Sverige. De användes under hundratals år som betesmarker för djuren. När sättet att förvalta marken, för cirka hundra år sedan ändrades förändrades även landskapet. De slingrande vattendragen rätades ut och våtmarker dikades ur för att ge plats åt mer åkermark samtidigt som jordbruket ständigt effektiviserades och konstgödsel introducerades. En oönskad bieffekt var att gödselämnen som inte togs upp av grödorna på åkern, försvann i dikena och hamnade i vattendragen och till slut nådde kusten. Näringsämnena kväve och fosfor som är bovarna i Östersjöns stora miljöproblem: övergödning.

Idag inser vi att våtmarker kan hjälpa oss att minska övergödningen. Där stannar vattnet upp och genom sedimentation och biologiska processer minskar halterna av näringsämnen. Dessutom kan våtmarker ha flera positiva effekter, som att hålla kvar vatten under en längre tid, bilda grundvatten, binda kol och öka den biologiska mångfalden i området.

Genom att restaurera och återskapa våtmarker, naturliga rinnande vattendrag och en stor variation av andra vattenmiljöer, tar vi tillbaka mycket av det som vi har förlorat.

Övergödning: för mycket av det goda

Övergödning av Östersjön har under de senaste decennierna lett till allvarliga miljöeffekter. Både fosfor och kväve har bidragit till den negativa utvecklingen. Näringsämnen når havet inte bara via vattendrag utan också genom avrinning från marken, nedfall från atmosfären och direkta utsläpp.

De effekter vi ser av detta är bland annat:

· Algblomning som sker genom masstillväxt av växtplankton.

· Grumligt vatten genom ökad tillväxt av växt- och djurplankton.

· Syrefria bottnar som en följd av för stora mängder dött organiskt material (plankton) som förbrukar syre när det bryts ner.

· Igenväxning av vikar när bladvass breder ut sig i kustnära, grunda vatten. Här har även landhöjning spelat en roll, som därigenom gjort vikarna grundare.

· Förändrade vattenmiljöer som påverkar levnadsvillkoren för fiskbestånden.

Goda förutsättningar för fågelliv och fiskar

Stora öppna vattenområden och vassbälten ger goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Speciellt trivs många vadare och strandfåglar i de frodiga våtmarkerna.

Många våtmarker skapar goda livsmiljöer till fisk, främst gädda men även mört, id och abborre. Gäddor som växer upp i våtmarken återvänder för att leka. Här kan du läsa mer om Gäddvåtmarker.

Observera att det råder fiskeförbud i alla våtmarker, dammar och i Törnebybäcken för att inte störa våtmarkens reningsförmåga och för att skydda fisken som leker utlopp.