Kopparbergs äng, Naturreservat

Naturreservatet Kopparbergs äng ligger i sluttningen mot Hjärtasjön. På den gamla ängs- och åkermarken har man länge odlat och skördat hö. Här finns många växter och svampar som är knutna till det äldre kulturlandskapet, liksom många gamla lövträd med sällsynta lavar på sin skrovliga bark. Genom reservatet löper en 1,2 km lång markerad stig.

Gammal ängs- och åkermark

Denna trakt har under lång tid präglats av bergsbruk. Typiskt för skogsbygdens småjordbruk är byggnadernas placering på höjdlägen med åkermarken runt omkring. Ängar och betesmarker låg i de lägre, fuktigare markerna. En stor del av reservatet var i slutet av 1800-talet ängsmark. Sensommaren var tiden för slåtter, då slogs gräs och örter med lie som torkades till hö, som sparades som vinterfoder åt boskapen. Trots att markerna varit igenväxta under en 30-årsperiod finns här ännu många av ängens typiska växter och djur: kärlväxter som jungfrulin, blåsuga och svinrot samt svampar som blodvaxskivling, ängsvaxskivling och ljus ängsfingersvamp.

Spår efter havets vågor

I sluttningen ner mot sjön kan man fortfarande se spåren efter havet som bredde ut sig efter den senaste istiden. I sluttningens övre del syns resterna efter en strandvall. För cirka 9 000 år sedan slog havets vågor in just här. Sand och grus sköljdes bort medan de lite större stenarna blev kvar och slipades runda mot varandra i vågskvalpet. Strandvallen markerar högsta kustlinjen, det vill säga den högsta nivån som havet nådde.

Trefaldighetskällor

I reservatet sydvästra del går grundvattnet i dagen i två källor som kallas trefaldighetskällorna. Fram till och med 1950-talet samlades folk i bygden till en festlighet vid källorna på pingstdagen. Enligt uppgift hade denna tradition mycket långa anor, kanske sedan medeltiden. Källorna skapar även en fuktig miljö som tillsammans med den lätt kalkhaltiga jorden i området gör att många ädellövträd som ask, alm och lönn trivs här.

Gamla lövträd och sällsynta lavar

På de gamla ädellövträden finns flera sällsynta lavar, som brunskaftad blekspik, blek kraterlav och rosa skärelav. Det stora antalet specialiserade och krävande lavar och mossor på träd visar att gamla ädellövträd har funnits i Kopparbergs äng under mycket lång tid. Det är troligt att det förr växte många ”hamlade” askar och almar i ängen. ”Hamling” var en metod för beskära lövträd och tillvarata löv som vinterfoder åt betesdjuren. En del av de gamla askarna har ett utseende som visar att de har varit beskurna. Äldre lövskogar är viktiga livsmiljöer även för insekter, sniglar, snäckor och vissa fåglar. Bland intressantare växter knutna till lövskogar växer här: desmeknopp, tvåblad, trolldruva, vätteros, vårärt, underviol, kärrfibbla, blåsippa och ormbär och bland svamparna: svartnande kantarell och rökfingersvamp.

Spela eller pausa bildspelet

Teckentolkad information