Vad kan Heliga Birgitta säga oss idag?

Märkligt nog är hennes budskap från 1300-talet högaktuella i vår tid. Hon levde också i en orolig tid som på flera sätt liknar den värld vi lever i, med krig, politiska oroligheter och en pandemi. På medeltiden var det dessutom mycket tuffare att vara kvinna. Trots det blev hon en av Sveriges mest kända personer och utsedd till Europas skyddshelgon.

Hon var modig, stod upp för sina ideal om fred och försoning, att avstå från slöseri och att tålmodigt hålla fast vi sin plan. Hennes bakgrund och starka relation till Gud bar henne genom livets svårigheter och fick henne att fatta mod att säga sanningen till högt uppsatta män såsom kungen och påven.

Vi vet rätt mycket om hennes liv då Birgitta tecknade ner sina andliga upplevelser i form av ”Uppenbarelser”. De översattes till latin och fick Kyrkans välsignelse. Att vara kvinna som kan både skriva och läsa var mycket ovanligt på den tiden. Men Birgitta kom från en fin familj med bildning som ideal.

Heliga Birgittas liv

Birgitta föds i en högadlig familj i Uppland omkring 1303. Hennes mamma, som var släkt med kungahuset, dör när Birgitta är 11 år. Hennes pappa gifter bort henne redan som 13 åring med den några år äldre Ulf Gudmarsson, blivande lagman (närmast landshövding) i Närke. Enligt hennes egna ord blir äktenskapet mycket lyckligt. Hon föder 8 barn och ammar oavbrutet i 15 år, samtidigt som hon ensam leder arbetet på Ulvåsa gods, norr om Vadstena, med stort jordbruk och mycket personal. Ulf är ofta på resande fot i rikets tjänst. Hennes kompetens, fromhet och goda relationer till kung Magnus gör att hon blir mentor åt unga drottning Blanka. Det ger henne politiskt inflytande.

Birgittas starka gudstro präglar hela hennes liv. Hon får uppenbarelser, syner från Gud, redan som 7 åring. Birgitta får med sig Ulf på pilgrimsresor till Trondheim i Norge och Santiago de Compostela i Spanien. Efter hemkomsten från Spanien (1342) flyttar paret till Alvastra kloster (strax söder om Vadstena) på Birgittas begäran. Ulf dör snart därefter och detta blir en vändpunkt för Birgitta, som nu helhjärtat vill ägna sig åt sin plan. Den består i att starta ett kloster för både munkar och nunnor, men med en nunna som högsta ledare (abbedissa). Hon vill också bygga en stor klosterkyrka lämplig för att ta emot 1000-tals pilgrimer i Vadstena. Hon beger sig till Rom för att få påvens godkännande. Det tar 20 år att få ett ja till att starta Birgittaorden. Tänk vilken övertygelse och vilket tålamod.

På sina resor genom Europa möter Birgitta ett krigshärjat Europa som plågas av digerdöden, en pandemi som kommer till Europa via sjömän, härjar i över 50 år och skördar minst en tredjedel Europas befolkning. Döden lurar överallt för medeltidens människor som har en medellivslängd på 30 år; sjukdomar, 50 % barnadödlighet, fattigdom och rövare överallt på landsbygden. Tänk att Birgitta hade mod att resa från sin familj trots det. Birgittas barn var då redan vuxna, eller uppfostrades i klosterskolor. Min lite torra kommentar till dig Eva är att hon nog upplevdes lite överflödig och besvärande därhemma, något som Sandra lyfter fram i sin Birgittamonolog.

Det är också en mycket turbulent tid i både Sverige och Europa med stora svängningar i politiken och stor hämndlystnad bland makthavarna. Trots det vågar Birgitta ge råd till både kungen och påven och föra fattiga människors talan inför överheten. Hon har också försökt avstyra det uppblossande Hundraårskiget mellan England och Frankrike, tyvärr utan framgång. Hennes budskap är tydligt; mycket elände i världen är en följd av människans högmod, omättlighet och vinningslystnad. Det är ett budskap som även ger vår tid en välbehövlig tankeställare. Många gillar inte Birgitta på medeltiden, en kvinna som utmanar och har en vass tunga. Men hon vinner förtroende i de flesta kretsar längs sitt liv. Efter hennes sista pilgrimsfärd till Jerusalem avlider hon i Rom 1373, 70 år gammal. Hennes kvarlevor, reliker, skrinläggs och bärs hem till Sverige och Vadstena. Kistan hon bars i finns bevarad på klostermuseet i Vadstena. Där förverkligar hennes dotter Katarina klostret och bygget av Klosterkyrkan, precis enligt den ritning Birgitta tecknat ner. Birgitta helgonförklaras 1391, 18 år efter sin död.

Under senare medeltiden pilgrimsvandrade någon gång i livet cirka 30% av befolkningen, många till Vadstena och Heliga Birgittas reliker i Klosterkyrkan. Helgon ansågs vara en kanal mellan Gud och människa på den tiden. På 1500-talet, under reformationen, förbjöd Gustav pilgrimsvandring och stängde alla kloster i Sverige. Men Birgittaorden finns än i dag, i Vadstena och på flera andra orter i Europa och Världen. Och många platser längs leden där Birgitta levt och agerat finns kvar att besöka för dig som pilgrim. Birgitta har inspirerat många genom historien och fram till idag. Marika Markovits som är Linköpings stifts första kvinnliga biskop har tagit till sig Birgittas ideal i sitt arbete och i hennes valspråk ”Fatta mod ge världen liv”.