Övre Sulån, Naturreservat

I Sulåns övre delar finns ett av landets mest skyddsvärda bestånd av den starkt hotade flodpärlmusslan. Hela reservatet är ett område med ovanligt liten påverkan både i vattnet och på land.

- musselåarnas pärla

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet är att skydda och bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Närmare bestämt ett biologiskt väl fungerande vattensystem - ett naturvatten. Det nationellt sett skyddsvärda flodpärlmusselbeståndet i ån ska bevaras, liksom övriga organismer typiska för ett naturligt vattendrag. Syftet är även att ge allmänheten möjlighet till naturupplevelse.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Den äldre delen av reservatet har bland annat köpts in med pengar från EU:s Life-fonder. Övre Sulån är också upptaget på den så kallade Ramsarlistan över världens mest skyddsvärda våtmarker och vattenmiljöer.

Värdefull vattenmiljö

Sulsjön utgör källflöde för Sulån som är en mindre skogså. Vattensystemet har mycket höga limniska (sötvattens-) värden vilket gjort att ån med angränsande områdena har fått ett skydd som naturreservat. I vattendragets övre lopp finns den värdefulla starkt hotade flodpärlmusslan (se faktaruta nedan). Vid sjöns utlopp i söder är omgivande terräng mosaikartad med mindre myrar, tjärnar och skogbeklädda fastmarksåsar, bitvis med naturskogsprägel.

Sulsjön och Sulån ingår i Selångers fiskevårdsområde och fiskekort kan köpas.

Sulåns omgivningar

De till Sulån angränsande skogsmarkerna utgörs i det övre loppet av omkring 100-årig barrblandskog med inslag av äldre tallar. Bestånden kan ha uppkommit som naturlig föryngring efter dimensionsavverkningar under sent 1800-tal, samt efter den brand som gick över delar av området för cirka 100 år sedan. Markerna är att betrakta som typiskt brandpräglade.

Hällmarker, blockrika partier, en varierad topografi och mindre myrar gör området omväxlande. Bäverns dämningar och letande efter föda efter vattendraget utgör en naturlig och högst påtaglig omdaning av de strandnära skogsbestånden.

Fågelliv

Storlommen ropar under sommarkvällarna utifrån sjön och fiskgjusen häckar i omgivningarna. Tretåig hackspett söker efter insekter i överdämda och torkande träd. Andra fågelarter du kan få se inom reservatet är bland annat storlom, fiskgjuse, järpe, tjäder, orre, grönbena, pärluggla och spillkråka.

Kulturhistoriska lämningar

Vid Sulsjöns utlopp liksom vid Kvarntjärns södra spets finns rester efter fördämningar. Troligtvis har dessa använts för magasinering av vatten för flottningen och till den såg som tidigare varit belägen i reservatets södra spets.

Närliggande reservat

Några kilometer mot sydväst ligger Narvaåns naturreservat:

Fakta om flodpärlmussla

Flodpärlmusslan är en decimeterstor fridlyst mussla som lever i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Arten räknas som starkt hotad i Sverige då den minskat starkt i antal. Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö för att kunna föröka sig. Vattnet ska ha bra kvalitet, bottnen ska vara av rätt slag och rätt fisk måste leva där. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla.

Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion. Äggen utvecklas till larver i musselhonans gälar. För att larverna skall kunna utvecklas vidare måste de haka fast på gälbladen hos en lax eller en öring.

Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på fiskens gälar innan de släpper taget och hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över hundra år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet.

Om musslorna inte kan föröka sig kan de ändå leva kvar i ett vattendrag mycket länge. Görs restaureringsåtgärder för att förbättra livsmiljön, kan de i bästa fall åter föröka sig. Till exempel kan man ta bort vandringshinder så att lax och öringen kan simma genom vattendraget igen.