Prästflon, Naturreservat

Prästflon är en av länets värdefullaste våtmarker. Kom hit en solig dag i slutet av juli-början av augusti. Då får du se myrbräckan  breda ut en lysande gul matta över stora delar av myren. Myren har en artrik kalkgynnad flora.

- artrik blomstermyr

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö. Närmare bestämt en av länets mest värdefulla rikkärr samt en artrik kalkbarrskog.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet.

Kalkrikt myrlandskap

Bland de enastående myrarna i Edseleområdet är Prästflon utan tvekan en av de verkliga pärlorna. Reservatet består av den vidsträckta myren Prästflon, två mindre myrar och ett sumpskogsområde kring Prästflobäcken. Nästan ingen dikning eller andra negativa ingrepp har förekommit här.

Markvattnets halter av kalk och mineralnäringsämnen är höga. Den troliga orsaken till Prästflons artrikedom, är att myrtorven vilar på ett lager kalkbleke, en ljus kalkrik jordart. Denna bildades mot slutet av istiden, genom utfällning ur de enorma mängder kalkrikt smältvatten som kom forsande från kalkområdena i Jämtland. Här finns inte mindre än 231 arter av kärlväxter och 85 arter av mossor att botanisera bland.

Orkidéer och lappranunkel

Orkidén sumpnycklar är en raritet som blommar i stora mängder under början av juli. Sumpnyckeln är bara en av myrens tiotal orkidéarter. Andra är blodnycklar, ängsnycklar, skogsnycklar, brudsporre, grönyxne, korallrot, myggblomster och tvåblad. På den lilla myren i nordost, som är ett mycket välutbildat rikkärr, höjer sig stora tuvor av tagelstarr tillsammans med brudsporre och fjällskära. Även rikkärrarten sumparv växer här.

Mellan Prästflon och de små myrarna i öster finns en cirka 120-årig gransumpskog av högörtstyp. Här växer ett antal sällsynta sumpskogsväxter som finbräken, lappranunkel, spädstarr och storgröe.

Sägnen berättar om en präst på landsflykt

Enligt en sägen ska Prästflon ha fått sitt namn på den tiden då Jämtland tillhörde Norge. En norsk präst tvingades i landsflykt efter att ha dräpt två män vid ett spelbord hemma i Jämtland. Han slog sig ned vid myren Flon, där han under flera år höll sig undan rättvisan. Detta var ju en ganska speciell händelse, som snabbt blev omtalad ute i gårdarna. Vad var då naturligare än att traktens befolkning började kalla myren Prästflon? Det lär till och med ha hållits en vigsel ute vid den närbelägna Bröllopsmyran.

Slåttermyr

Fram till och med de första decennierna av 1900-talet utgjorde Prästflon en viktig del av försörjningen för de hushåll som hade möjlighet att utnyttja myren. Myren användes främst för slåtter. Det tog cirka två veckor att slå myren och slåttern var i allmänhet avslutad till Sara-dagen den 19 juli. Enligt en av de tidigare markägarna var myren "slät som ett salsgolv".

Närliggande reservat

Strax intill ligger det stora myrkomplexet Stensjöflons naturreservat: