Sör-Lappmyran, Naturreservat

Detta skogsreservat ligger på en högplatå med de två myrarna Lappmyran och Sör-Lappmyran omgivet av skogklädda höjder. Skogen är mest känd för sin rikliga förekomst av den hotade laven långskägg men här finns många andra arter som trivs i naturskog.

- naturskog med långskägg

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara ett naturskogsartat skogsekosystem med bland annat en mycket rik förekomst av den starkt hotade hänglaven långskägg. Det är även att ge möjlighet till naturupplevelse för allmänheten.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet. Det har bland annat köpts in med pengar från EU:s Life-fonder.

Granskog med lövinslag

Reservatet utgörs av ett större naturskogsområde kring de två myrarna Lappmyran och Sör-Lappmyran. I väster finns en markerad västbrant ned mot Stor- och Lill-Fålasjön. Skogen är naturligt föryngrad och består i huvudsak av gran, frånsett myrkanterna som ofta har ett stort tallinslag.

Brandspår är ytterst sällsynta, varför bränder bedöms ha varit av liten betydelse för skogens utveckling. Granskogen är i allmänhet lövrik med ett stort inslag av björk. Hela västra sluttningen ned mot områdets västgräns är asprik liksom ett parti öster om Lapptjärnarna.

Långskägg och andra lavar

Den sällsynta långskäggslaven finns spridd i hela reservatet och har hittills noterats på ungefär 600 träd. Laven känns igen på sin långa bål som liknar julgransglitter och hänger på grangrenarna som en girlang. Det finns även mycket av andra hänglavar i området. I den asprika västsluttningen förekommer läderlappslav, stiftgelélav och aspgelélav.

Vedsvampar

Björklågor, det vill säga omkullfallna stammar, finns allmänt. På många håll rikligt och i alla nedbrytningsstadier. I vissa partier finns även rikligt med granlågor. Därför kan du lätt få se många arter av vedsvampar till exempel borstskölding, lappticka, gränsticka, rosenticka och rynkskinn.

​Närliggande reservat

Närmaste reservat är Långvattenhöjden i norr och Nävertjärnsskogen i väster:

Fakta om långskägg

Långskäggslaven känns igen på sin långa bål som liknar julgransglitter och hänger på grangrenarna som en girlang. Den är oftast 0,5-1 meter lång.

Laven klarar inte uttorkning, brand eller modernt skogsbruk och den förökas enbart vegetativt det vill säga genom att delar av lavbålen lossnar och genom vinden kan spridas över till närliggande träd och fästa fast där.

Långskägg är starkt tillbakaträngd i Europa och nuvarande utbredning finns i huvudsak i södra Norge och mellersta Sverige. I Sverige breder den ut sig på ett smalt band från Värmland upp till mellersta Norrland, med störst utbredning i Ångermanland och Medelpad. Omkring 90 procent av den svenska förekomsten av arten finns i vårt län, varav en stor del i Kramfors kommun.

Ta med GPS

Inga anordningar för besökare görs inom reservatet, förutom informationsskylt. Det kan därför vara bra att ha med en GPS vid besök i området då det inte finns märkta stigar i området.