Trefaldighetsdalen, Naturreservat

I östra kanten av Sollefteå stad finns detta lilla reservat. Det består av en djupt nedskuren fuktig ravin på södra sidan Ångermanälven. En stig leder runt i reservatet och via den når du också den gamla hälsokällan med järnhaltigt vatten.

- frodig ravin med gammal hälsokälla

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara en nipravin, dess vegetation och källa i orört skick. Det är även att ge möjlighet till naturupplevelser.

Området fredades redan 1927 då området, efter begäran från staden Sollefteå, blev naturminnesmärke enligt 1909 års lagstiftning om naturskydd.

Örtrik ravin

Reservatet består av en i älvsediment djupt nedskuren ravin intill en tallbeväxt nipa. I ravinen är växtligheten mycket frodig med hög blandskog. Mitt i reservatet mynnar en källa vilket medför att ravinens nedre del är fuktig och blöt. Längs den lilla bäcken finns utfällningar av rödbrunt slam, så kallad järnockra.

Trädskiktet består av en blandning av gran, björk, asp, hägg och al. Uppe på krönet finns en ren tallskog. Den branta sluttningen och underlaget medför att träd tidigt faller och hamnar som lågor på marken.

Kärlväxtfloran är örtrik och typisk för en fuktig älvravin. Du kan finna mindre vanliga arter som trolldruva, myskmåra, dvärghäxört, skuggviol och storgröe. På omkullfallna träd växer flera hotade vedsvampar som ullticka, rosenticka, gränsticka och rynkskinn.

Tidigare öppen naturmiljö

Historiskt har området med all säkerhet varit mindre trädbevuxet. Enstaka äldre tallar på nipkanten antyder att dalen förmodligen "flankerades" av tall vid sekelskiftets början och den skog som finns i ravinen idag är uppkommen under 1900-talet. I tidningar från 1926 beskrivs dalen som gräsbevuxen.

Trefaldighetskällan

I nedre delen av ravinen finns en gammal hälsokälla, Trefaldighetskällan. Den tros ha använts som offerkälla sedan mycket länge och för att "dricka brunn". Eftersom den mynnar mot norr drack man för att mota farsoter. Att "dricka brunn" är en mycket gammal tradition som fanns redan på förkristen tid. När kristendomen infördes i vårt land "kristnades" också källorna.

I gammal folktradition hade Heliga Trefaldighetssöndag (första söndagen efter pingst) en särskild betydelse. Man gjorde då besök vid källor för att dricka av dess vatten för hälsa och sjukdomsbot. Denna sed att vid en viss tid på försommaren besöka källor, har varit mycket populär i vårt land. På vissa håll var det på midsommardagen som källdrickandet skulle äga rum. Båda dessa dagar har också varit populära för dop.

År 1544 förbjöds källkulten men traditionen var djupt rotad och upphörde egentligen aldrig. På 1700-talet återupplivades den men avtog och upphörde på många håll i början av 1900-talet.