Tvärmyran, Naturreservat

I västra Ramsele finns jordarter rika på kalk. Det beror på att inlandsisen förde med sig kalkrik morän från Jämtland under den senaste istiden. Det kalkrika underlaget gör att det finns en särskilt rik flora i dessa trakter, framför allt på våtmarker och i sumpskogar. Tvärmyran nära Vimmarvattnet är en av de värdefullaste rikkärren i vårt län.

- myr rik på orkidéer

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö. Det är ett av länets mest artrika och värdefulla rikkärrsområden med tillhörande artrik kalkpåverkad sumpskog samt vattenmiljöer. Syftet är även att ge allmänheten möjlighet till friluftsliv.

Tvärmyran är smal och långsträckt och omges av sumpskogar intill Stor-Finnsjöns västra strand. Myren ligger i en sänka mellan två talldominerade skogsbeklädda åsar. I sänkan gick troligen ett biflöde av isälven vid tiden för avsmältningen av inlandsisen.

Många orkidéarter

Det finns gott om orkidéer på myren, exempelvis en ovanligt stor mängd blodnycklar. De växer tillsammans med tvåblad, sumpnycklar, lappnycklar och brudsporre. Även den lilla grönblommiga orkidén grönkulla kan man finna om man har tur.

Andra typiska arter för rikkärr och kalkrika marker är lappdunört, trådfräken och finbräken. I kärrzonen mot norra sidan av myren finns även taigastarr och skuggviol. I det centrala partiet av myren finns ett mindre källparti med källpåverkad vegetation.

Frodig granskog

I västra och centrala delarna av reservatet dominerar granskog. I sumpskogen har den ovanliga svampen arommusseronen påträffats. Den är knuten till fuktiga granskogar på kalkhaltig mark. Delar av sumpskogen är frodig tack vare översilningen av kalkrikt vatten i sluttningen. Här finns exempelvis nordisk stormhatt, fjällskråp, kärrfräken, kärrfibbla och knagglestarr.

I granskogen i reservatets centrala del har ullticka påträffats på omkullfallna granar och lunglav på enstaka aspar. På många av de gamla granarna kan man se de karakteristiska spåren efter tretåig hackspett. Tallar påträffas mest i myrkanterna samt i åssluttningen på södra sidan om Tvärmyran. Här är spåren efter forna tiders skogsbränder tydliga med brända stubbar och kol i marken.

Myrslåtter och kraftverksutbyggnad

Genom reservatets södra del rinner en mindre bäck som mynnar i Svedbergsviken. Förr var myrarna och fuktängarna längs bäcken viktiga slåttermarker och skogen nyttjades för bete. Denna vik (och stora delar av Stor-Finnsjön) bildades när älven dämdes upp i samband med kraftverksutbyggnaden på 1950-talet. Innan dess var det två kilometer ner till älven!