Ryssberget, Naturreservat

I naturreservatet Ryssberget får du uppleva en av landets största bokskogar. Ryssberget reser sig mer än 150 meter över havet och dominerar det omgivande, relativt flacka landskapet i sydvästra Blekinge.
Naturreservatet ligger på Ryssbergets sydostsluttning och domineras av hedartade bokskogar, som är en del av ett av Sveriges största sammanhängande bokskogsområden.

Naturskönt vandringsområde

Naturreservatet är genom sin närhet till Sölvesborgs stad, sin naturskönhet och sina stigsystem av stort värde för friluftslivet. Bland annat går Blekingeleden och Skåneleden genom reservatet.

Utöver de utbredda bokskogarna finns även ett stort inslag av ek och avenbok. Dessa är ofta gamla och står vanligen där marken inte är tillräckligt bördig för boken, som i områdets fossila strandvallar,. På de magraste, brantaste klipphällarna växer tall och utmed fuktstråk i söder finns aldominerad sumpskog. Längs sluttningarna springer även några källor fram.

I skogarna växer gott om ovanliga och på olika sätt hotade lavar, mossor och svampar. Flera av dessa finns bara i skogar med lång kontinuitet av bok, ek och andra ädellövträd. Floran på den magra marken är ganska fattig, i en del partier växer dock bland annat harsyra och blåsippa.

Rikt djurliv och ovanliga flygare

I skogarna kan du träffa på arter som rådjur, älg, hare, räv och grävling. Här finns också ett stort antal insekter, bland annat flera ovanliga vedlevande skalbaggar.

Skogarna har ett rikt matförråd för fågellivet, i form av exempelvis insekter, smågnagare, nötter och ollon. I området kan Blekinges fyra hackspettarter påträffas, större hackspett, mindre hackspett, spillkråka och gröngöling, varav de tre sistnämnda är rödlistade. Här finns även rovfåglar som ormvråk, duvhök, glada och bivråk samt den nattaktiva kattugglan. Andra arter är exempelvis grönsångare, bergfink, bofink, blåmes, nötskrika, stenknäck och nötkråka.

Gamla strandlinjer

Naturreservatet sträcker sig från drygt 90 meter över havet ner till nivåer på cirka 20 meter över havet. När inlandsisen smälte bort från området för ungefär 14 000 år sedan stod Baltiska issjön betydligt högre än dagens Östersjönivå och högsta kustlinjen kom så småningom att bildas cirka 57 meter över havet. Från denna nivå och ner till cirka 30 meter över havet finns ett stort antal strandbildningar, som klapperstensfält och strandvallar, längs sluttningen.

Uroxar, ekskogar och utmarksbete

Ryssberget har allt sedan forntiden varit ett viktigt område för lokalbefolkningen. De äldsta kända spåren efter människor på berget är gravar från bronsåldern, cirka 1 800 till 500 år före vår tideräkning. På det angränsande slättlandet finns fornlämningar som daterats ända tillbaka till jägarstenåldern. Utgrävningar har visat att bland djur som jagades då fanns kronhjort, vildsvin, uroxe, älg, björn, varg, vildkatt, mård, räv, havsörn, glada, tjäder, lom, häger och olika typer av andfåglar. Man samlade också in bland annat hallon och hasselnötter.

Under historisk tid har Ryssberget fungerat som utmark till Sölvesborgs slott och stad. Där har man tagit ved och virke, jagat och odlat, låtit kreatur beta och svin böka. Fram till slutet av 1600-talet var Ryssbergets sydöstra sluttningar ekskogsdominerade, men genom virkesuttag och ett intensivt brukande trängdes eken tillbaka och när nyttjandet av området minskade bredde den mer konkurrenskraftiga boken ut sig istället.

Synliga spår från äldre tiders användning av markerna på berget är bland annat odlingsrösen och stenhägnader. Hålvägar har bildats då hovar, klövar, fötter och vagnshjul under långa tider slitit ner mjukare markpartier längs färdvägar och stigar.