Ekfännsbergets fäbodar

År 1664 hade ”Eckfällbärget” tre delägare från Kyrkbyn i Floda. Vid storskiftet 1806-1812 var det en av socknens mindre fäbodar med sju delägare, varav fem från Holsåker och två från Kyrkbyn.

Det finns flera gamla historier om björnjakter i trakterna av Ekfännsberget. En sorglustig historia, vars sanningshalt det finns skäl att betvivla och vars tillkomst säkerligen får tillskrivas rivalitet, handlar om tre Nåsjägare som undersökte ett björnide. En av dem kröp in för att se om björnen låg kvar. Kamraterna lovade att dra ut honom i benen så snart han sparkade. Men när den modige drogs ut saknade han huvud, vilket föranledde en av kamraterna att fråga:

- Kom du tä si om han hadd nå huvu då han kröp in?

I slutet av 1930-talet gick omkring 35 kor på sommarbete vid Ekfännsberget.

Sista kullan Joneses Anna Jonsson-Andersson, född 1904, hade kor i Ekfännsberget till slutet av 1970-talet. Sista fäbodsommaren hade hon fyra kor och några ungdjur.

Ekfännsberget har i en kulturhistorisk miljöanalys bedömts ha ett kulturhistoriskt och miljö­mässigt värde. I inventeringen av Dalarnas ängs-och betesmarker 1988-90 betecknas fäbodarna som värdefulla med hänvisning till lång hävdkontinuitet och stora skönhetsvärden.