Staktjärn naturreservat

Gamla träd gynnar hotade arter

Detta är ett spännande område med ett relativt stort antal grova och plattkroniga tallöverståndare spridda i en skogsmiljö som har stor åldersspridning och inslag av gammal grov gran. Flera gammeltallar är mellan två- och trehundra år gamla! Många träd är grova, med typisk grov bark, platta kronor och en längd på upp mot 25 meter. I svensk natur idag är dessa träd sällsynta, då allt fler urskogar blir avverkade. På grund av detta, hotas många arter, som kräver gamla grova träd för att överleva. Till exempel den rödlistade tretåiga hackspetten, som har setts häcka i reservatet.

Här har skogen brunnit

Ut mot den angränsande tjärnen övergår tallskogen i sumptallskog med skvattramdominans i fältskiktet. Området bär spår efter tidigare skogsbruksåtgärder men i jämförelse med omgivande skogar har det skett i mer blygsam omfattning. Spår efter flera bränder syns, någon stubbe bär spår efter minst fem bränder! Några av gammeltallarna har flera brandljud. Avsaknaden av naturlig branddynamik i svensk natur är också det något som påverkat många arter negativt.

Intressant ristning i tall

Inom reservatet återfinns en intressant inhuggen ristning i en äldre tall vid tjärnens sydöstra strand. Större delen av texten är borthuggen men kvar har årtalet 1788 lämnats. Med tanke på flera fäbodars nära läge är detta sannolikt en så kallad fäbodristning, alltså en inhuggning kopplad till vallgången i äldre tider. Oftast var de försedda med namn på en eller flera vallkullor och årtal, ibland med ytterligare text. Denna ristning är den första kända av sitt slag i Hedemora kommun.