Fortunatus / Långheds bygdegård

Hoppas du tycker att vår byggnad är lika intressant, vacker och inspirerande som vi

Långheds bygdegård byggdes för möten utifrån dåtidens behov att stävja alkoholkonsumtionen i Sverige. Här berättar vi om utvecklingen utifrån byggnaden.

Alkoholens baksidor.

Den svenska nykterhetsrörelsens rötter söker sig tillbaka till 1700-talet och var en reaktion mot det ökande missbruket av alkoholhaltiga drycker. Under 1800-talet ökade hembränningen och drickandet tilltog. Så såg det ut i hela Sverige och så även i Långhed. Förutseende människor förstod att drickande inte var hållbart om samhället skulle utvecklas och att människor skulle må bra.

Logen Fortunatus 811 grundades.

År 1883 bildades Logen Fortunatus i Långhed av 15 engagerade samhällsmedborgare, både kvinnor och män. Nykterhetslogen var politiskt och religiöst obunden. Under tio år anordnade logen möten på olika gårdar i bygden, men i ett protokoll skrivet på nyårsafton 1893 beslutade man att bygga en egen loge. Protokoll från detta möte och andra möten finns att tillgå på Folkrörelsearkivet i Gävle.

Byn Långheds framväxt.

Vid denna tid fanns det många arbetstillfällen på bygdens stora bondgårdar och i skogsbruket på olika vis. Många människor kom till Långhed för arbete i skogen och på byns sågverk, Silfors sågen. Det blev ett myllrande liv av folk som bodde i olika bostäder, i så kallade kaserner. De nyinflyttade bidrog till utveckling och nya impulser från olika delar av Sverige.

Nykterhetsloger byggdes lite varstans i Sverige vid denna tid för att stävja alkoholmissbruket, men även den demokratiska tanken var stor. Medlemmar i logen var både storbönder och torpare, kvinnor och män. Inom rörelsen jobbade man mycket med att utbilda sina medlemmar bl.a. i hur föreningsverksamhet ska skötas. Man hade många aktiviteter såsom friluftsmöten, teater, musik, sång och senare även dans.

Det fanns givetvis motsättningar kring detta då ett sätt att försörja sig var att sälja alkohol genom både lönnbrännare och lönnkrogar.

Byggandet av fastigheten.

Föreningen växte och man var i stort behov av egen lokal. Det är ovanligt att en nykterhetsloge ligger centralt placerad i en by, de ligger oftast i utkanten, men då [lägg in yrke, t.ex. bonden/storbonden] Jonas Blomberg valde att skänka marken till logen så hamnade byggnaden centralt i byn.

Tomten som bygdegården ligger på tillhörde tidigare stamhemmanet nr 2, Erikers. Det köptes av Blomberg vid laga skiftet då änkan Anna-Lisa, lät lösa in fastigheten då mannen hade dött. Sedan emigrerade änkan och de två barnen till Amerika. Blomberg donerade marken till

föreningen och bygget kunde planeras och genomföras. Blomberg, ägnade hela sitt liv åt nykterhetsrörelsen.

Den ursprungliga mangårdsbyggnaden fanns kvar till 1932 och fungerade som Långheds kooperativ affär. Den revs på 30-talet då en ny butik byggdes mittemot bygdegården.

Byggnaden tillmäts numera stort kulturhistoriskt värde utifrån byggnadshistoria, samhällshistoria, socialhistoria, miljöskapande, symbolvärde, autenticitet och representativitet. Byggnaden har bevarandevärde, OB-nivå 1. Den har en mycket välbevarad interiör och exteriör.

Byggnationen påbörjades 1900 utifrån ritningar som man fått från riksorganisationen för Godtemplare i Stockholm som också lät föreningen låna 8 000 kronor.

Stenhuggare Örn tillverkade hela sockeln i granit för 800 kronor. Byggnaden byggdes med hjälp av oerhört mycket ideellt arbete och det tog drygt fyra år att få det klart. Många av logens medlemmar var hantverkskunniga och kunde därför bidra.

Bygget höll på att kapsejsa under arbetets gång och räddningen var att sätta två dragstänger, förmodligen levererade av smeden Erik Öhman. Du ser dem inne i stora salen i taket.

Byggnaden stod uppförd på tomten 1901, inte fullt klar men på god väg. Invigningen skedde först 16 oktober 1904 med pompa och festligheter. I Söderhamns tidning, några dagar senare, kan man läsa om invigningen och hur uppskattningsvis 1 500 personer deltog i festligheterna.

Lyssna till texten ur Söderhamns tidning 6/6 1894, inläst av Margareta Englund, i spelaren högst upp på denna sida.

Nykterhetslogen nyttjades för möten och alla människor var lika mycket värda. Syftet med en nykterhetsloge och nykterhetsförening var givetvis att minska alkoholkonsumtionen, men det var en svår uppgift. I protokoll

berättas bland annat att det inte var ovanligt med “jojomedlemmar” - personer som gick ur på fredagen och skrev in sig på måndagen igen!

Mer än bara möten för godtemplare.

För att få ekonomi i verksamheten har byggnaden använts även till basar, marknad, skjutbana, studiecirklar och även danstillställningar. Aktiviteter anordnades i logen för både kvinnor och män som skapade många möjligheter till ett starkt föreningsliv.

År 1967 köpte frikyrkoförsamlingen Smyrna byggnaden och drev verksamheten till 1999. Under Smyrna-tiden drogs vatten in och toaletter installerades.

Nya krafter i byn.

Människorna i byn Långhed startade den ideella föreningen Långheds bygdeförening i augusti 1997. Till en början samlades man för möten i idrottsföreningens klubblokal på Bagarmyran.

1999 dök möjligheten upp att köpa logen Fortunatus. Medlemmarna gjorde ett riktigt krafttag och bygdeföreningen köpte in byggnaden. De renoverade byggnaden och 2000 var det invigning med pompa och ståt. Några år senare installerades ett nytt värmesystem.

Långheds bygdeförening är en opolitisk och religiöst obunden förening. I stadgarna står det att föreningen ska verka för att Långhed ska vara trevligt att bo och verka i, att föreningen ska arbeta med bygdens kulturella och historiska utveckling, för ökad turism, möten och sammankomster samt arbeta miljövänligt och hållbart. Detta arbete pågår fortfarande med stor kraft.

Stora projekt drevs.

Under åren 2019 - 2022 drevs ett landsbygdsprojekt, ett sk. Leaderprojekt, under namnet “Kulturarv möter framtid”. Projektet finansierades av Landsbygdsfonden, Region Gävleborg och Leader-områdets kommuner.

Långheds bygdeförening erhöll även stöd från Allmänna Arvsfonden samt lokala företagare och privatpersoner.

Genom detta projekt skapades möjlighet att renovera kök och toaletter samt renovera lägenheten som hyrs ut på övervåningen. Renoveringen innebar även att det satsades på att göra lokalerna mer tillgängliga för personer med begränsad rörelseförmåga. I tidigare lilla salen byggdes en bagarstuga med en stor bakugn. Det är en traditionell bakugn fullt utrustad för många bak och möjligheter för människor att hyra in sig för att baka. Även en liten bakugn byggdes i utomhus i den lilla grillstugan på gården. Projektets mål var även att möjliggöra möten mellan människor med olika bakgrund och härkomst, visa på och lära ut om kulturarvet tunnbröd till skolelever och vuxna samt att inspirera kring möjligheter till företagande och turism i närområdet utifrån kulturarvet.

År 2021 startades projektet “Kulturarv längs Hässjån”. Projektet pågår till och med 2024. Detta projekt syftar till att tydliggöra och levandegöra Långhed med utgångspunkt från kraften i vattnet längs Hässjaån. Genom projektet skapas platser att mötas där historien beskrivs. Syftet är att visa hur det arbetet längs med ån såg ut förr i tiden och hur välståndet ökade genom vattenkraften som gjorde det möjligt att hantera lin, säd och träd. Både dagens unga, nyinflyttade och äldre bjuds in till att lära av historien. Promenadstråk i Långhed skapas med möjlighet att finna information, kartor och texter via modern teknik.

Återkommande aktiviteter

Förutom projekten driver föreningens ideella krafter traditionella aktiviteter såsom marknader, kolmila, kulturträffar, tacofredagar, luciafirande och sammankomster som främjar folkbildning i form av studiecirklar.

Det finns mycket att se i Långhed och det finns många informationsskyltar att ta del av för att lära och förstå mer.

För mer information

Besök gärna vårt arkiv för att se protokoll och fotografier från logens tidiga dagar eller ta en promenad genom Långhed för att uppleva våra kulturhistoriska landmärken och informationsskyltar.