Lär dig mer om öring

Öringen är en anpassningsbar och spridd fisk som ställer förhållandevis höga krav på sin livsmiljö. Här i Sverige har den olika namn beroende på var den lever; havsöring, bäcköring och insjööring, men det är i grunden samma art. Insjö- och bäcklevande bestånd har i regel en dräkt med bärnstensfärgad, gul eller brun botten och prickar i olika nyanser av rött, svart och vitt.

Öring som lever i vattendrag hela sitt liv blir i regel mindre än de som är sjölevande. Det beror till stor del på tillgången och utbudet av föda. I bäckar och åar livnär sig öringen mestadels på insekter medan de i sjöarna har en mer utpräglad fiskdiet.

Öringen kan förväxlas med laxen men i Jönköpings län är det inget vanligt förekommande problem då laxen och öringen bara förekommer tillsammans i Vättern. Om man vill skilja öringen från laxen finns det några karaktärer att titta på. Öringen har större mun vilket medför att vinkeln mellan ökat och övre käkbenet är förskjuten bakåt, hos laxen är vinkeln rak. Öringen har alltid prickar under sin sidolinje medan det är ovanligt hos laxen. Stjärtfenans bakkant hos öringen är rak medan laxens är V-formad och stjärtspolen hos öringen betydligt grövre.

Leken sker i bäckar, åar och större älvar vid strömsatta partier med grusbotten under höst och tidig vinter. Öringen ändrar sitt utseende när den ska leka och får en brunaktig, guldfärgad eller gråaktig färg, svarta och röda prickar med en ljus rand runtomkring. Hanarna utvecklar ofta en stor käkkrok som den kan använda för att stöta bort andra hanar.

En hona kan vara omgiven av flera hanar som vill leka, men huvudsakligen sker leken i par. Vid leken gör honan gör en lekgrop i grusbädden där romen läggs och befruktas av hanen.

Öringen växer upp i sitt födelsevatten. En del av öringarna väljer att vandra ut till en sjö eller hav och en del väljer att stanna i sitt födelsevatten. Öringen har att starkt så kalla ”homing-beteende” vilket innebär att den återkommer till sitt födelsevatten när den ska leka.

Öringen kan fångas med många olika metoder. Mete, spinnfiske, trolling och flugfiske. Generellt sett är öringen ganska svårfångad och lättskrämd.