Möckelkullen, Naturreservat

Möckelkullen reser sig 45 meter över omgivningen. Promenaden upp till toppen känns i benen men gör ett försök! Lönen för mödan är en enastående utsikt. Blir du alltför trött kan du slå dig ner på en bänk och vila längs vägen eller ta en paus och titta på alla fina blommor som växer i den trädklädda betesmarken.

Det var en gång...

En gammal saga från Odensvitrakten handlar om två jättar. Jättarna roade sig med att gräva en grop. De grävde och grävde och jorden kastade de upp i en stor, rund hög. Gropen de grävde blev till Enebygöl och högen fick så småningom namnet Möckelkullen. I dag är Möckelkullen skyddad som naturreservat. Vi tror inte längre på jättar utan vet att kullen bildades under istiden.

Minne från istiden

Möckelkullen består av sand, grus och sten. För att förstå hur kullen bildats måste vi göra en lång resa tillbaka i tiden. Ända till slutet av istiden då isen smälte och sakta men säkert drog sig norrut. Men så blev det kallare under en period för cirka 11 000 år sedan och is­kanten låg mer eller mindre stilla. Ur isen forsade vatten fram med sand, grus och sten som byggde upp åsar, kullar och andra landskaps­former framför iskanten. Möckelkullen är bara en av många istida former som uppstod i trakten under den här tiden.

Värmeälskande insekter

På kullens södra sida har en mängd värme­älskande insekter hittats. Många har fantasi­eggande namn som rökfärgad säckspinnare, hårig säckspinnare, smalsprötad bastardsvärmare och geting­lik glasvinge. Säckspinnarna är en spännande grupp av fjärilar. Honorna är oftast utan vingar. Hos vissa arter saknas hannar och förökningen sker då utan befruktning. Larverna spinner en säck som de lever i och som gett fjärilsfamiljen dess namn.