Trässö, Naturreservat

Trässö, i gränslandet mellan kala, obebyggda holmar i öster och skogsklätt fastland i väster. Vindpinad, mager tallskog täcker nästan hela ön. Skogen är så gott som orörd och har en vild karaktär.

Karga hällmarker

På Trässö vandrar du över mer eller mindre skogsklädda hällmarker. Längs den västra stranden störtar gråberget ner mot havet i branta stup. Den östra stranden är mer låglänt, här är berget format likt mäktiga valryggar som bryter vattenytan. Öns vindpinade skog är lågvuxen och domineras av tall.

Tallens invånare

Gamla tallar erbjuder hem, skydd och mat för en rad växter och djur. Ju äldre en tall är, desto mer värdefull är den som bostad. Många av tallens invånare är små och kan vara svåra att upptäcka. Det handlar om myror, skalbaggar och larver som lever under barken eller inne i stammen. Men små hål och gångar i tallens bark och rötter avslöjar att du hittat en skalbagges hem. Småkrypen blir till mat åt skogens fåglar.

Spår efter forna skärgårdsbor

Trässös södra del har varit bebodd en gång i tiden. Du kan fortfarande se spår efter bebyggelsen i form av ett antal husgrunder. Och öster och norr om den gamla gårdsplanen ringlar vällagda stenmurar. Som skärgårdsbo gällde det att ha många strängar på sin lyra. Trässöborna försörjde sig på jordbruk, fiske och boskapsskötsel, men plockade också bär och odlade frukt. Bosättningen på Trässö övergavs 1929.