Lenhovda tingshus och häradfängelset

I centrala Lenhovda, granne med kyrka och prästgård, ligger ett tingshus som bär på en lång historia, där själva byggnaden också bevarat sin ålderdomliga karaktär. Intill den urgamla färdvägen har det bedrivits ting sedan tidig medeltid och traktens talrika fornlämningar vittnar om platsens betydelse. I en utredning från 1960-talet, författad av notarie Bredberg-Olsson, anges att tingshuset i Lenhovda var det äldsta i Sverige som ännu var i bruk. Byggnaden uppfördes 1779 och omgestaltades 1898. Det kulturhistoriska värdet ansågs så betydande att Riksantikvarieämbetet beslutade om ett byggnadsminnesskydd 1975, ett av de första som tilldelades Kronobergs län enligt den lagstiftningen. Redan 1266 omnämns Lenhovda i skriftliga källor och dess samhällsutveckling innehåller många spännande inslag. Lenhovda ombildades från landskommun till köping 1957, en av de sista ändringarna av detta slag i Sverige. Vid kommunreformen 1971 integrerades orten i Uppvidinge kommun med Åseda som centralort. I Lenhovda tingshus bedrevs tingsverksamhet i nästan 200 år och den välhållna miljön erbjuder besökaren en unik inblick i äldre domstolsverksamhet. Omtumlande rättegångar, tragiska människoöden, avrättningar och falska anklagelser skapade berättelser som spreds i trakten och påverkade livet för många människor. Häradshövdingen och nämndemännen omgavs med respekt och deras samhällsstatus var påtaglig.

Häradsfängelset, det som i allmänhet kallades tjuvakistan, anlades i närområdet. Den tjuvakista som ännu kan besökas i Lenhovda är troligtvis från 1669 och anses som en av landets äldsta och bäst bevarade i sitt slag. På fängelsets tak stod förr en så kallad spögubbe i trä, vilket skulle mana till eftertanke och avstyra människor från kriminella handlingar. I en reseskildring från 1759 kan följande läsas om Lenhovda: på tuifkistans tak stod en träkarl med en bister min och med ris i handen, förmodligen häradets ytterste executor. Många har genom åren passerat denna fruktade plats eftersom den ligger direkt invid färdvägen som förr förband Växjö med Kalmar.

Gärdsgårdar kantar den urgamla färdvägen och alla de byggnader som på olika sätt är kopplade till tingsplatsen kan beskådas; Tingshuset, Häradsfängelset, Tingsstallet, Gästgivargården (brann 1940), Prästgården, Arrendegård (den siste arrendatorn avträdde 1964, riven).