Ruonekjåhkå-Laisstugan-Nasafjäll

Det här är en unik ledsträcka i de svenska fjällen, med få vandrare och en vacker, majestätisk utblick mot höga fjäll och två dalgångar. Vandringen sker mellan Skellefteälven och Laisälven.

Ruonekjåhkå-Laisstugan, 18 km

Start sker vid en raststuga nära den brusande Ruonekjåhkå. En kilometer från Ruonekjåhkå kommer du in i ett videtätt område. På västra sidan finns en förfallen samisk kåta, det här området en del av samebyn Semisjaur-Njargs marker.

Ledens högsta punkt ligger på 1 130 m ö.h. cirka 2 kilometer sydväst om fjälltoppen Gujkkultjårro 1 207 m ö.h. Det samiska namnet gujkkul betyder ungefär ”en fjällrygg som torkar av sig själv”. På den nordvästra sidan om leden reser sig fjället Ruonektjåhkkå 1 515 m ö.h. Efter träbron över Dádtjajåhkå blir terrängen mer sank. Här finns inga spänger. Vill du gå mer torrskodd kan du hålla dig närmare sluttningen och senare ansluta till leden. Här är vackert att vandra! Det är lätt att bli hänförd när blicken möter Laisdalens djup och fjällen i öster. Terrängen är grönskande men stenig. De sista 10 kilometrarna till Laisstugan sluttar terrängen nedåt. Snart når du ett videtätt område och en kraftfull jokk. Där leden anvisar går det inte att ta sig över, utan att vada med vatten ovanför knähöjd. Men 350 meter uppströms är det grundare.

Alldeles intill den breda och brusande älven ligger Laisstugan. Här går det att övernatta om du har förbokat. Du bokar och hyr nyckel till övernattningsrummet genom Adolfströms Handelsbod, +46 (0)961-230 41. Ett rum i stugan är öppet för dagbesök.

Laisstugan-Nasafjäll, 30 km

Leden fortsätter längs med Laisälven, men först passeras en bro över en strid älv – Áksjojåhkå. Det är en väldigt vacker plats som inbjuder till en paus eller övernattning i tält. Nu återstår en sträcka på 30 kilometer till Nasafjäll. De första cirka 18 kilometrarna består av i huvudsak flack vandring som ibland följer vinterledens kryssmarkeringar. Det är bitvis fin vandring, men vissa sträckor är blöta och steniga. Vandraren dras gärna mot de mer torra partierna närmare älven, för att sedan leta sig upp när terrängen blir mer viderik och sank.

Historiskt var detta en del av en handelsled till Norge. Under 1770-talets gruvepok i Nasafjäll gick leden till en smälthytta i Adolfström. Gruvepoken upphörde på 1810-talet. Om man under vandringen blickar västerut ser man Skuortatjåhkka som har en högsta punkt av 1 290 m ö.h. Även här pågick gruvbrytning under åren 1975–1977. På håll ser man två renvaktarstugor vid Sierggasuolo. De tillhör Svaipa sameby.

Men nu är siktet inställt på det historiska gruvfältet på fjället Násas södra sluttning. De sista 3 kilometrarna bär det uppför. Växtligheten är mycket sparsam, terrängen är stenig och snart kan du se gruvhålen. Nedströms gruvhålen är marken förorenad. Ta därför dricksvatten utanför det skyltade området. En bit söder om gruvstugan finns en gräsmark där det går att tälta. Gruvstugan i Nasafjäll är till för tillfälliga raster och har plats för 7–8 personer. Det finns bord, sittplatser och hjälptelefon på platsen, men kamin och dass saknas. Du får bara övernatta vid nödsituationer. Utanför stugan finns en grillplats.

Om du inte vill gå samma led tillbaka kan du vandra via Guijaure (leden Verdejaure-Guijaure). Det går också att ta anslutningsleden västerut in i Norge. Den leden är drygt 7 kilometer lång.

Tid: Totalt 2-3 dagar