Nyberget - Uskavi, Bergslagsleden etapp 4

Här vandrar du genom Bergslagens storhetstid med spännande gruvfält där både järn och ädlare metaller bröts förr i tiden. Ett exempel är Risbergsgruvan, ett typiskt gruvhål för de mindre järngruvor som det kryllade av i Bergslagen. Gruvan bröts i början av 1800-talet, då hyttan i Danshyttan var i drift. Söder om byn Garphyttan (Lindesberg) breder jordbrukslandskapet ut sig runt sjön Usken. Här går du genom ett gammalt kulturlandskap med odlingsmarker och bebyggelse. Naturreservatet Lejakärret bjuder på en riktig naturupplevelse med sina tolv olika orkidéarter. Vid Garphyttedammen ligger vår rastplats med vindskydd, eldstad och toalett.

NYBERGET

Vandringen startar i den gamla bergslagsbyn Nyberget, som är en av områdets mest representativa miljö från bergsmansperioden. Nyberget finns omnämnd i skrift redan år 1490. Vattenkraften, i bäcken mellan sjöarna Dammsjön och Gränsjön, utnyttjades tidigt för en bergsmanshytta, som var i drift år 1539. Hyttan hade fyra delägare, vilka var så kallade kronobergsmän. Hyttan lades ned år 1809. Längs leden kan du än i dag se rester av verksamheten i form av ruiner och slagghögar. Efter hyttans nedläggning har Nyberget levt vidare dels som skogsarbetarby, dels som en del av den industriella verksamhet med järnframställning och sågverk, vilka bedrivits i närbelägna Hammarbacken.

TORPRUIN

Efter 2 kilometer går leden förbi ruinerna efter torpet Näsudden, som låg vackert beläget med utsikt över Gränsjön. Siste brukare lämnade torpet år 1957, då det lämnades åt sitt öde. Fortfarande finns hustrappan kvar, som ett välkomnande minne över en tid som flytt. Torpen på den tiden tillhörde ofta något bergsmanshemman och arrenderades ut till torparen, som var tvungen att erlägga en del av arrendet genom att göra dagsverken. Trots att de olika arbetsmomenten utfördes under skilda delar av året var järnframställning ett säsongsarbete. Det innebar att arrendatorerna på dagsverkstorpen även måste vara småbrukare. De hade kanske en eller ett par kor, häst eller gris och några höns, och de odlade ofta råg eller betor på små markytor.

Vandringen följer kanten av Gränsjön, som är belägen 183 meter över havet. Här finns flera goda möjligheter till bad. Fiskekort säljs av Hammarbackens hembygdsförening. Efter 2,7 kilometer tar leden av från vägen och leder in i ett stycke fint skogsparti med ståtlig granskog. När leden sedan kommer tillbaka till vägen går den förbi den lilla Kviddtjärnen, som också är tillgänglig för fiske.

FIN UTSIKT

Söder om Gränsjön går leden i kanten av Limbergsmossen, varefter den tar upp mot toppen på berget Risbergshöjden. Söder om högsta punkten, efter 7,2 kilometers vandring, har du fin utsikt mot sjön Råsvalen och Stråssa gruva. Gruvan var en gång en av Sveriges största järnmalmsgruvor och slagghögen går att se ända härifrån. Här passerar också leden Risbergsgruvans gruvhål, som är ett typiskt gruvhål för de mindre järngruvor som det fanns så många av i Bergslagen. Gruvan bröts i början av 1800-talet, då hyttan i den närbelägna byn Danshyttan fortfarande var i drift. Flera historier finns knutna till Risbergsgruvan. En av dem berättar om de två malmletarna Persson och Ringström, som hade fastat i flera dagar. Det ansågs nämligen att man genom att inte äta något kunde öka sina utsikter att hitta malmförekomster. Dessutom krävdes absolut tystnad under letandet. När de trötta männen hade slagit sig ned i närheten av Risbergsgruvan uppenbarade sig plötsligt en "fin fru". Hon gav dem det mystiska budskapet att någon malm skulle de inte hitta, för den hade hon lovat två tvillingbröder. Besvikna och hungriga fick de återvända hem.

FISKA I SMEDSJÖN

Drygt två kilometer söder om Risbergshöjden passerar leden den lilla sjön Smedsjön. Den har som namnet antyder spelat en viss roll för järnhanteringen, men är nu mest känd för sportfiske. Söder om Smedsjön finns många lämningar från traktens storhetstid då både järn och ädlare malmer bröts och bearbetades. Leden löper genom numera igenväxta hagmarker, där odlingsrösen och stengärdesgårdarna minner om våra förfäders hårda arbete på markerna. Närmast söder om Smedsjön passerar leden Gatgruvan, som är ett av traktens många gruvfält. Söder om vägen finns småsjöar med namn som Garphyttedammen och Nya sjön, vilket dels antyder att inkallade tyskar, så kallade "garpar", deltagit i bergshanteringens utveckling, dels att man genom fördämningar skapat nya sjöar för att kunna spara på de knappa men viktiga vattentillgångarna.

VILA VID GARPHYTTEDAMMEN

Efter 11 kilometers vandring kommer du till Garphyttedammen, som försåg hyttan med vattenkraft. Här ligger vår rastplats med vindskydd, eldstad och toalett. Efter välförtjänt vila fortsätter vandringen söderut. Fram till Garphyttan följer leden främst en gammal forväg, där foror, hästdragna slädar eller vagnar fraktade kol och malm till Garphyttan. Här finns också rester av en trolig varggrop, som låg i kanten av den stengärdesgård som ledde in mot byn. Längst leden finns även gruvhål. I Garphyttan finns rester av en bergsmanshytta som var i drift ända fram till 1870. Tack vare den rikliga vattenföringen i bäcken mellan sjöarna Aspen och Usken kunde man uppföra en förhållandevis stor hytta. I likhet med de flesta hyttor var Garphyttan ursprungligen en bergsmanshytta, vilket betyder att den drevs kollektivt av ett hyttelag. Idag kan du se ruiner och rester av dammar och kanaler och de många stora och välbevarade bergsmansgårdar som finns i byn vittnar om hyttans betydande roll.

Efter Garphyttan ändrar landskapet skepnad. Här öppnar sig bygden och jordbrukslandskapet breder ut sig i kanterna av sjön Usken. Från Garphyttan går leden i stort sett hela vägen fram till Mårdshyttan genom ett gammalt kulturlandskap med odlingsmarker och bebyggelse. Leden går längst bygatan i den största av byarna, Uskaboda. Bygdens utveckling och välstånd har varit beroende av dels de lättodlade sedimentjordarna norr om Usken, dels av den givande bergshanteringen, där sannolikt varje gård haft del i hyttor och gruvor. Ordet "Boda" i Uskaboda är en medeltida ändelse i ortnamnet som visar på bygdens ålder. Mårdshyttan är en av de många byar som växt upp kring en eller flera små hyttor vid en bäck. Den lilla bäcken genom Mårdshyttan har från år 1440 till och med år 1764 drivit en järnhytta. Dessutom har en kopparhytta funnits.

TOLV ARTER ORKIDÉER

Efter de vackra gårdarna i Mårdshyttan lämnar leden återigen bebyggelsen och leder upp i skogen. Här löper ett stort kalkstensstråk, vilket har givit upphov till flera gruvor. En av dem är Lejagruvan, som utnyttjades så sent som under första världskriget. Restprodukterna från brytningen, som är mycket kalkrika, spreds i ett kärrområde norr om gruvan. Tack vare kalkrikedomen har området sedan utvecklats till ett av länets botaniskt rikaste områden med bland annat tolv arter orkidéer.

Från leden når du även Lejakärret, som är skyddat som naturreservat. Ett besök i naturreservat är absolut värt att rekommendera, främst under juni-augusti. Under våren kantas leden av kalkgynnande växter som blåsippa, gullviva och tibast.